Vikariebrist har lett till fler extrapass i vården

– Vi blir trötta, timvikarierna orkar inte heller, säger Inger Eriksson, undersköterska i Storuman.

Extrapassen har varit många på demensboendet Blåsippan där hon arbetar. Kollegor har fått bryta semester och föräldraledighet. Vikarierna ha fått gå delade turer i stället för långpass för att undvika ensamarbete. Det har hänt att timanställda först gjort ett kvällspass och därefter ett nattpass, berättar hon. Men tillägger att det är ovanligt.

– Vi har några inskolningar varje år. Men det finns de som bara jobbar en dag. Det är så tungt, vikarierna kommer och går, säger Inger Eriksson som också är skyddsombud.

Någon ytterligare ersättning utöver SKR-avtalet (se faktaruta) får inte de som går in extra.

– Jag vet inte om högre lön spelar någon roll. Vi behöver mer folk, det är en fruktansvärd vårdtyngd, säger hon.

Storuman har haft svårt att få vikarier i flera år.

– Nu är vi vid gränsen. Det hade kraschat för länge sen om inte de nyanlända hållit verksamheten uppe. Det är på gott och ont, det kan vara problem med språket, säger Isabella Ardlin, sektionsföreträdare, Kommunal.

Anna Kroik som är tillförordnad äldreomsorgschef i Storuman bekräftar att det varit svårt att hitta vikarier.

– Vi ska ha en utvärdering nästa vecka och se om vi kan tänka annorlunda, säger Anna Kroik.

Även i Boden har sommaren varit tuff med många extrapass. Kommunal har kontakts av medlemmar som på fredagen inte fått besked om de får gå på semester på måndag.

– Det är andra året på raken som det varit så här. Passen är inte tillsatta, man har gått på nollvik. Personal som tänkt vara ledig rings in. Ibland ska man bara arbeta någon timme, men det blir hela kvällen, säger Anna-Karin Nylund, ordförande Kommunal, Boden.

Vikarierna har blivit färre sedan heltid införts. Ökad arbetsbelastning har lett till fler sjukskrivningar, berättar ett skyddsombud. Det har lett till fler extrapass.

Vikariebristen har gjort till att introduktioner pågått hela sommaren, enligt Kommunal.

– Det är ett bekymmer med personalförsörjningen. Det finns inte folk att plocka in. Nu när vi ska få den gröna stålindustrin till Boden så är vi ännu mer bekymrade. Vi måste göra någonting konkret, säger Anna-Karin Nylund.

Kommunal ska nu driva frågan genom fackligpolitisk samverkan.

Men det har varit tufft på fler håll. I Västmanland berättar ett skyddsombud att det varit många turbyten, då få hade delegering att ge läkemedel. Vikarierna saknade både kompetens och introduktion. Avvikelserapporterna har blivit många, säger hon.

Undersköterskor på flera håll i landet berättar att vikarier med dåliga språkkunskaper gjort jobbet tyngre under sommaren.

I Västernorrland konstaterar en undersköterska att det är tufft att jobba för två under somrarna. Flera undersköterskor vittnar om att stressen ligger kvar under semestern och att det därför nästan är skönt att jobba igen. Andra har blivit sjukskrivna. Några har slutat.

Här känner man att man får något för att man ställer upp och går in.

I Ödeshög har man också arbetat extrapass, men där har sommarens kriser lösts av ett särskilt sommaravtal. Det har gett högre ersättning.

– Det är ett bra avtal. Hade vi inte haft det så hade vi inte haft folk, säger Ann-Charlotte Svennberg undersköterska som jobbar natt på Solgården

Sommaravtalet i Ödeshög ger vid extrapass kvalificerad övertid (240 procent av timlönen), även för den som inte arbetar heltid. Till det kommer 1 200 kronor extra per pass.

Den som avstått en beviljad semestervecka med minst fyra arbetspass har fått 7 500 kronor plus två extra semesterdagar. Fler kommuner borde följa efter tycker hon.

– Sommaravtalet har räddat upp en hel del. Det är jättebra att inte bli inbeordrad. Valmöjligheten är positiv och man får extra pengar. Här känner man att man får något för att man ställer upp och går in, säger Ann-Charlotte Svennberg som också är arbetsplatsombud.

Själv har hon gjort sex eller sju extrapass i sommar. På hennes arbetsplats har ett 30-tal tagit extrapass på fem veckor. Fem personer har lämnat tillbaka en semestervecka.

Hon ser också fördelar med att det är den ordinarie personalen som arbetar under sommaren, de kan rutinerna.

­Även i sjukvården har läget varit ansträngt. Lotta Hiort Af Ornäs är undersköterska på kvinnokliniken vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala och har arbetat många extra- och dubbelpass i sommar. När hon fick semester tog det två veckor innan hon kunde koppla av.

– Jag var så slut de första två veckorna att jag började gråta om min man ville göra något, säger hon.

Hon berättar att det varit tufft även på medicin- och kirurgavdelningarna.

– Alla avdelningar har haft fler överbeläggningar mot vad vi ska ha utifrån personalstyrkan. Det har inte känts patientsäkert, säger Lotta Hiort Af Ornäs.

Förklaringen är semestrarna, att värmen gjort att fler äldre lagts in.

I Region Uppsala finns ett lokalt sommaravtal om 12,5-timmarspass som gäller iva.

Covid-19

Långa pass räddar semestern

Arbetstider

På andra avdelningar har extrapass ersatts med övertidsersättning och extra ersättning med 135 kronor per timme på vardagar och 160 kronor per timme för natt- och helgpass. – Men det har inte varit värt det. Just nu har tre undersköterskor och fyra sjuksköterskor sagt upp sig. De orkar inte psykiskt. Det här var den värsta sommaren som jag varit med om. Och då var det ändå få covid jämfört med förra sommaren, säger hon.