Kommunal vill att staten ska styra bemanningen
– Det är ofta man inte räcker till, säger Inger Lodin Åsfjäll, undersköterska från Örnsköldsvik.
Nu kräver Kommunal att staten tar ett större ansvar för att bemanningen inom äldreomsorgen är tillräcklig.
Kommunal gjort många medlemsundersökningar under 2000-talet och varje gång är personalen inom äldreomsorgen kritisk mot hur bemanningen inom äldreomsorgen ser ut. Det är inte annorlunda i årets undersökning trots att Coronaepidemin fått hela landet att diskutera äldreomsorgens kvalité och Coronakommissionen krävt att annat bemanningen ses över.
– I år var det 35 procent av de som arbetar inom äldreomsorgen som menade att bemanningen är så dålig att den riskerar hälsan för de äldre minst någon gång i veckan, säger Mari Huupponen, utredare på Kommunal och en av författarna till årets rapport.
Nu har Kommunal fått nog och vill att staten går in och reglerar bemanningen.
– Vi vill se mer statlig styrning, det har vi inte alltid velat, men nu är det liksom för sent. Det händer för lite. Det måste in ytterligare reglering för att det ska finnas en äldreomsorg av bra kvalitet, säger hon.
En stor del av äldreomsorgssatsningarna de senaste åren har varit tillfälliga extrapengar.
– Det har funnits politiska satsningar och bemanningsmiljarder, men vi upplever inte att det har förbättrat bemanningen. Det handlar om tillfälliga förbättringar och är inte grundbemanningen som ökar.
Hon har Kommunal bakom sig när hon säger att det är dags att staten tar ett större ansvar för äldreomsorgen.
– Politiken måste föras på ett annat sätt. Vi kan inte förvänta oss att en kommun som sparat pengar på äldreomsorgen själv ska höja bemanningen, säger hon och menar att det är lätt för kommuner med dålig ekonomi att spara på bemanningen i just äldreomsorgen för att den har låg status.
– Det är skillnad på sjukvården där många olika väljargrupper säger ifrån om det sparas mycket.
Inger Lodin Åsfjäll känner konsekvenserna av det Mari Huupponen pratar om varje dag. Hon arbetar på en demensavdelning i Örnsköldsvik med åtta boende och har ofta känslan av att inte räcka till.
– De som bor här ska ju känna det som att de är hemma, men vi hinner knappt gå ut på promenad med en eller två av dem, för då blir den jag jobbar med ensam med flera äldre på avdelningen. Och du vet aldrig vad som kan hända. Det måste finnas fler redo att rycka ut, säger hon.
Trots att två eller tre anställda på åtta boende kan låta som en bra bemanning på pappret lurar ofta krisen bakom hörnet och på helger och kvällar är de färre ändå.
– På natten är det bara två som arbetar på tre avdelningar. Ibland måste de hjälpas åt och lämna två avdelningar obevakade. Det kan hända massor då. Vi skulle vilja vara en till men vi får höra att budgeten inte räcker.
Kommunal ställer nu krav på att bemanningen ska regleras och att det ska finnas med i den nya lagstiftningen kring äldreomsorgen som snart ska utredas av regeringen. Fyra huvudkrav förs fram i rapporten. Att det införs en lägstanivå för hur många heltidsanställda det ska vara för varje äldre, att 90 procent av personalen ska vara tillsvidareanställd, att heltidsarbete är norm och att alla anställda är utbildade eller på väg att utbildas inom äldreomsorg.
Lagstiftning vore en bra väg att höja kvaliteten på äldreomsorgen både för de äldre och de som arbetar i den, menar Mari Huupponen och jämför med Finland.
– Där håller de på med en reform där de lagstiftat om bemanningen. Vi förstår att det inte är lätt, men om det går i Finland så går det här.