Låg bemanning i räddningstjänsten en fara för liv

Den vanligaste bemanningen på en brandstation ska vara fem eller sex brandmän varav ett brandbefäl. Men enligt Kommunals rapport ”Bemanning och arbetsmiljö i räddningstjänsten” finns det brandstationer där det jobbar färre än fem brandmän. Det innebär att räddningstjänsten inte kan starta en livräddande insats genom rökdykning innan räddningstjänst i beredskap eller annan förstärkning anländer. För att kunna rökdyka behöver man vara minst fyra brandmän plus ett befäl.

– På landsbygden är det vanligt, där klarar man inte av att rökdyka på många ställen, inte förrän man får en styrka till i ryggen, säger Magnus Sjöholm, ombudsman på Kommunal.

Att bemanningen inte är tillräcklig överallt skapar en enorm stress för den enskilde brandmannen eller brandbefälet.

– Det är beklagligt. Man kommer inte att kunna göra en invändig livräddning, det man kan göra är stå på utsidan och lägga på vatten. Det är under de första minuterna man faktiskt kan göra skillnad, framför allt om man ska rädda en person ur en byggnad. Då är det bråttom, säger Magnus Sjöholm.

Rapporten bygger på enkäter till arbetsplats- och skyddsombud och av de som svarat uppger  17 procent att det hänt att styrkan påbörjat rökdykning innan styrkan är tillräcklig och att det aldrig rapporteras till Arbetsmiljöverket, vilket arbetsgivaren är skyldig att göra.

Man har skurit ner och reducerat räddningstjänsten över tid.

Enligt Magnus Sjöholm finns det också räddningstjänster där man inte lyckats rekrytera antalet brandmän till den nivån som man angett i sitt handlingsprogram.

– Det betyder att man åker underbemannade i uppstartsskedet och då kan man inte rökdyka på grund av det.

84 procent uppger att deras brandstation inte klarar att hantera två larm om bränder i byggnader och trafikolyckor samtidigt med nuvarande bemanning. 

– Det är nog en siffra som är väl överensstämmande med verkligen. I Stockholmsområdet har vi en stor riskbild, men vi har många brandstationer som ligger hyfsat nära varandra så att man kan skicka en annan styrka. På landsbygden är det väldigt mycket svårare att få till.

En dryg tredjedel av de svarande menar att övningsverksamheten blir lidande på grund av för dålig bemanning.

– Vi har varnat för det här i flera års tid. Det här är ingen överraskning tyvärr. Man har skurit ner och reducerat räddningstjänsten över tid, säger Magnus Sjöholm.

Det har varit stora diskussioner efter de två stora skogsbränderna som varit i Sverige den senaste tioårsperioden.

– Trots det pågår nedskärningarna, det är fascinerande.

Kommunal anser att kommunerna behöver gå igenom behovet av övningsverksamhet och att uppgifter som inte är operativa ska ses över. Kommunal föreslår också att varje kommun ska göra en risk- och konsekvensbedömning på räddningstjänstens handlingsprogram och ta fram en handlingsplan för hur arbetsmiljöarbete och samverkan ska fungera.

Magnus Sjöholm menar det saknas en helhetssyn över räddningstjänsten.

– Vi har 152 räddningstjänster och alla tittar på sin egen verksamhet genom ett papprör. Jag tror att vi skulle behöva se någon form av regionsbildning för räddningstjänsterna där man jämnar ut den operativa förmågan.