Städarna May Søtorp Johansen och Susanne Simonsson på var sin sida av gränsen på Svinesundsbron.

Det är bara 2,5 mil mellan May Søtorp Johansen och Susanne Simonssons arbetsplatser i Halden och Strömstad. Båda är städare och kommunanställda men skillnaden på vad de kan få i heltidslön är stor. Frågan är om det har någon betydelse för hur det ser ut i plånboken?

När det inte är coronatid ringlar en strid ström av resenärer över gränsbron vid Svinesund. Norrmän som vill fylla sina bilar med svenska billiga varor och svenskar som vill fylla sina fickor med norsk lön.

 – Jag känner många som arbetar eller har arbetat i Norge. När jag flyttade hit 1985 var det stor skillnad på lönerna. Men jag hade ingen bil då och har trivts med att jobba i kommunen, säger Susanne Simonsson. 

Hon bor och arbetar i Strömstads kommun. Nu arbetar hon på en förskola, men när hon började var det i skolor hon städade och det var just därför hon valde jobbet.

– Då var det uppehållstjänst och jag var ledig hela sommaren, säger hon och förklarar att hon som ensamstående kunde vara mer med barnen och att det gav möjlighet att arbeta parallellt med andra jobb för att dra in lite extra pengar och utveckla sig. 

– Det passade mig bra.

Lönen har hon aldrig haft något problem med.

– Jag har i princip varit nöjd i alla år. Det är några år som jag inte fått så stort lönelyft som jag trodde.

I dag arbetar hon som enda städare på en förskola med tre avdelningar. Hon städar allt från toaletter och matsalar till lekrum och tjänar 27  920 svenska kronor innan skatt om hon arbetar heltid.

– Just nu är jag sjukskriven delvis, så det blir inte riktigt det. Men jag tycker att det är en bra lön. 

Att hon tjänar så pass mycket beror på att hon tagit med sig lön från tidigare.

– Jag var chefens vikarie. Lönen hänger med sedan dess.

På andra sidan norska gränsen bor May Søtorp Johansen i sitt barndomshem i Halden. Huset är omgjort till generationsboende för att hennes 33-årige son ska kunna bo där också. Han skadades i en arbetsplatsolycka och huset är omgjort för att han ska kunna använda sin rullstol. Sedan 2011 arbetar hon på ett demens­boende som städare. Det är ett tungt arbete där hon tillsammans med en kollega städar kök, samlingsrum, ett tjugotal toaletter och sovrum.

– Jag märker det på kroppen tidvis. Det blir mycket gående i långa korridorer. 

Hade jag bara haft lön från kommunen, så hade jag inte klarat att behålla hus och hem.

May Søtorp Johansen

Kroppen klarar inte heltid och därför arbetar hon 77 procent. Hade hon arbetat heltid hade hon tjänat över 34  000 norska kronor men nu blir lönen innan skatt 26  277. Något hon inte är nöjd med.

– Hade jag bara haft lön från kommunen, så hade jag inte klarat att behålla hus och hem. Nu går det som regel precis runt. 

Trots att hon har omsorgslön för att ta hand om sin son på 12  285 norska kronor har det blivit svårt att klara ekonomin nu när gränsen är stängd. 

– Vi brukar köpa mycket av maten i Sverige. Kyckling, fläskfilé, bacon och sådant. Allt är mycket dyrare i Halden, så nu har matbudgeten ökat. Vi har tömt frysen, säger hon.

Kommunalarbetaren och Fagbladet har fråga brandmän, ambulanssjuk­vårdare, barnskötare, lokalvårdare, undersköterskor och bussförare anställda i Norge och Sverige om hur mycket de har kvar av lönen efter att ha betalt alla fasta utgifter och mat. Skillnaden är inte så stor trots att de norska lönerna generellt är högre. Det beror på att det är dyrare att leva i Norge och att den norska kronan har sjunkit i värde. 

De senaste tjugo åren har den norska kronan varit värd mer än den svenska men under förra året var den under en period så låg att den som växlade in norska kronor till svenska bara fick 86 öre för en krona. Sedan dess har kursen återhämtat sig och när detta skrivs är en norsk och en svensk krona värda lika mycket. För gränspendlare från Sverige som vill åt den norska lönen blir det ändå en stor skillnad.

En som märkt av förändringen är svenska Gunvor Olsson som bor ett par mil utanför Grebbestad. Sedan tolv år tillbaka pendlar hon till jobbet i norska Halden som vårdbiträde och arbetar på ett demensboende. 

Gunvor Olsson

– Det var bra lön i Norge då, men det var också nytt och spännande. Jag och en väninna åkte en torsdag till Halden. Vi stannade vid boendet och gick bara in frågade efter jobb. Vi togs emot med öppna armar och började samma lördag.

Då stod den norska kronan högt i kurs mot den svenska.

– En lön på 20  000 norska kronor var 25  000 i svenska. Nu är kursen den samma, säger Olsson och menar att löne­utvecklingen för den norska hälsosektorn inte heller är mycket att skryta med.

– Den har varit dålig länge, särskilt för mina kolleger som lever med de norska priserna. 

De svenska lönerna har nästan kommit i kapp de norska.

Gunvor Olsson

Men trots att Gunvor Olsson och andra gränspendlare inte får ut lika mycket som de fick tidigare när de tar ut sin lön hemma i Sverige är de norska lönerna fortfarande generellt högre än de svenska. För de sex yrken vi valt att titta på är löneskillnaden mellan ländernas medellöner lägst för bussförare där den norska lönen är 28 procent högre och högst för brandmän där den är 53 procent högre. Skillnaden på brandmannalönerna är ungefär samma som det är på medellönerna för hela länderna.

Gunvor Olsson tycker ändå att det är för lite mot vad hon är van vid.

– De svenska lönerna har nästan kommit i kapp de norska, så på det viset kunde jag lika gärna jobbat i Sverige. Jag trivs väldigt bra med mina kolleger, och kan alla rutiner. Det betyder också mycket. 

Jämför lönerna i Sverige och Norge i sex olika yrken

Här jämför vi lön och levnadskostnad för May Søtorp Johansen och Susanne Simonsson i artikeln. Längre ner hittar du jämförelser för ambulanssjukvårdare, barnskötare, brandmän, bussförare och undersköterskor.