Kommunalarbetarens och Fagbladets jämförelse av yrken i Norge och Sverige visar att det skiljer över 17 000 kronor på ländernas medellöner för hela arbetsmarknaden. Skillnaden är stor också för medellönerna i flera av de yrken som vi jämfört – för brandmän över 17 000, under­sköterskor 11 000 och ambulans­personal 10 000 kronor. 

Det norska löneläget är högre också när hänsyn tas till prisnivåerna. Eurostats statistik visar att en vara som i snitt kostar 100 kronor i EU kostar 150 kronor i Norge och 121 kronor i Sverige. Samtidigt har både norska priser och löner ökat mer än i Sverige de senaste tio åren. Delvis beror det på inflation när oljepriset sjunkit, men Tone Faugli på Fagförbundets förhandlingsenhet tror att också fagbrevssystemet, ett sorts yrkesbevis, som finns i flera av deras branscher har påverkat lönerna.

– Vi har centrala förhandlingar som ger oss möjlighet att prioritera folk med fagbrev, och vi har fått in i lönesystemet på flera avtalsområden att vidareutbildning ska ge resultat lönemässigt, säger Faugli.

Hennes tes stärks av förbundets löne­statistik som visar att medellönen för städare med fagbrev 2019 var 36 967 kronor och 32 456 kronor för de utan. Hon menar också att de centrala förhandlingarna är positivt för arbetstagarna.

– Det och benhård prioritering ger oss möjlighet att lyfta grupper, säger hon.

De flesta i Norge vill inte ha individuella löner

Kristine Nergaard

 I Sverige infördes individuella löner i de flesta branscher redan under 1990-talet, i Norge är det vanliga i offentlig sektor och arbetaryrken centrala förhandlingar med lönetrappa.

– Här är det inte arbetsgivaren som bestämmer löneökningen utan det sker i förhandlingar mellan centrala parter. De flesta i Norge vill inte ha individuella löner, säger statsvetaren Kristine Nergaard, forskningskordinator vid Fafo som är Nordiska rådets forskningsorgan.

– Vi i Norge har en stark tradition av att upprätthålla lönen, alla ska få lönetillägg och ingen ska tappa reallön, säger hon.

Jag är lite avundsjuk.

Johan Ingelskog, Kommunal

Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog är intresserad av det norska systemet.

– Jag är lite avundsjuk på deras centrala skrivningar. Jag skulle vilja ha möjlighet att avtala centralt om exempelvis utbildade undersköterskor skulle få en viss summa i påslag i kombination med de individuella förhandlingarna. Då skulle vi få upp lönerna för utbildad personal, men det får vi inget gehör för från arbetsgivarsidan.

Han förklarar också att de har tittat mycket på Norge och Danmark i kampen för en skyddad underskötersketitel.

– Nu på grund av pandemin har regeringen precis lagt ett förslag om det, men vi skulle behöva fler skyddade titlar som för barnskötare, räddningstjänsten och elevassistenter.

Kommer det att påverka lönenivåerna i de här yrkena?

– Jag tror inte att det sker på kort sikt men på lång sikt tror jag att det påverkar att vem som helst inte kan ta ett yrke. Och då på sikt kommer lönerna att öka eftersom det finns färre som kan jobben. Så är det. Så fungerar lönepolitiken. 

Fagbrev – en sorts yrkesbevis

Fagbrev ett yrkesbevis som fås genom ett prov efter yrkesutbildning och praktik alternativt genom att ha tillräcklig arbetslivserfarenhet från yrket.