Fler kan få fortsatt sjukpenning
Sedan 2015 har dramatiskt fler nekats sjukpenning efter ett halvårs sjukskrivning, visar KA:s granskning. Men från den 15 mars mildras reglerna och både Försäkringskassan och fackets jurister tror att fler nu kommer få fortsatt sjukpenning.
Cecilia Udin, Försäkringskassan.
Dag 180 i sjukskrivningen, alltså när det gått ett halvår, är den punkt i den så kallade rehabiliteringskedjan som den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden, och inte bara mot den egna arbetsplatsen. Det har lett till att många nekats sjukpenning.
KA har granskat utvecklingen sedan 2015 och ökningen av avslag är dramatisk. Under 2015 nekades mellan två till fyra procent sjukpenning mellan dag 180 och 240. Efter det har avslagen succesivt ökat.
Länge låg de på kring tio procent men förra året syns en kraftig uppgång till över 20 procent avslag.
En förklaring till att fler har nekats sjukpenning är att Försäkringskassan sedan 2014 har ”förstärkt” sina utredningar av de sjukas arbetsförmåga. Men varför avslagen ökat så mycket under 2020 vet Försäkringskassan inte. Det ska analyseras under våren säger Cecilia Udin, som är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.
Hon tror att ökningen av antalet psykiska diagnoser spelar in. Men även coronapandemin kan ha betydelse.
– Det har inneburit att det tillkommit diagnoser där både vården och vi på Försäkringskassan har svårt att veta hur prognosen ser ut. Det finns väldigt lite kunskap och saknas forskning, säger hon.
Det är viktigt att både den sjukskrivne och arbetsgivaren är aktiva med insatser för att återgå i arbete fram till dag 365, för efter det finns inte det här undantaget att ta hänsyn till.
Kritiken mot reglerna har varit hård, inte minst från facken, och regeringen har beslutat att lätta på kraven. Från och med den 15 mars mildras prövningen vid dag 180 i sjukskrivningen. Om det finns ”övervägande skäl” för att den sjukskrivne kommer att kunna återgå till jobbet inom ett år ska man kunna få slippa prövningen mot hela arbetsmarknaden. Tidigare krävdes ”särskilda skäl”.
De gamla reglerna innebar också ett krav på att det fanns en prognosom att den försäkrade med stor sannolikhetutifrån vetenskap och beprövad erfarenhet kommer kunna återgå i arbete innan dag 365.
Det har nu tagits bort, vilket kan göra det lättare att få ersättning, särskilt för långtidssjuka i covid-19 där det har varit svårt att veta hur länge symptomen varar eftersom sjukdomen är så ny.
– Men det är viktigt att både den sjukskrivne och arbetsgivaren är aktiva med insatser för att återgå i arbete fram till dag 365, för efter det finns inte det här undantaget att ta hänsyn till, säger Cecilia Udin på Försäkringskassan.
Om det är svårt att göra en prognos av när den sjukskrivna kan börja jobba igen i samma omfattning som tidigare, kan det räcka med en plan från arbetsgivaren om att den sjuke kan återgå i arbete inom ett år. Att det pågår en upptrappning av arbetstiden mot full arbetstid vid dag 365 kan också ge fortsatt sjukpenning efter dag 180.
På fackens juristbyrå LO-TCO Rättskydd delar man bedömningen att det nu kommer blir färre som får avslag på sjukpenning.
– Vi delar Försäkringskassans bedömning att syftet med lagändringen är att det ska bli lättare för den som är sjukskriven efter dag 180 att bli fortsatt bedömd mot arbete hos arbetsgivaren, skriver Ellinor Gudmundsson som är förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd i ett mejl till KA.
Men hon påpekar att det återstår att se om Försäkringskassan kommer att tillämpa bestämmelsen på det sätt som regeringen avsett. De som inte anses ha övervägande skäl kommer att fortsätta prövas mot ”ett normalt förekommande arbete”, något som har kritiserats för att vara hittepå-jobb som inte finns.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har sagt att han vill gå vidare och även ändra begreppet normalt förekommande arbeten, men det är oklart vilket stöd som finns för detta bland övriga riksdagspartier.
