En del av detta har Kommunal och Svenskt Näringsliv för avsikt att bestämma själva i ett huvudavtal. Annat är tänkt att regleras i lag. Hur de lagändringarna ska se ut ska regeringen, C och L låta utreda utifrån den överenskommelse Kommunal sagt ja till. Slutligen är det riksdagen som kan ändra i lagen.

Lagändringar gäller alla. Ett huvudavtal mellan Svenskt Näringsliv och Kommunal som en facklig part gäller enbart privat anställda inom företag som tillhör Svenskt Näringsliv.

Tänk dig Johan, 47, fast anställd bussförare och Mariam, 24, timanställd undersköterska på ett vård- och omsorgsboende. 

De arbetar för privata arbetsgivare. (För anställda i kommuner, regioner, kommunala bolag gäller andra regler, se faktaruta längst ned.)

Vi använder Johan och Mariam som exempel för att visa vad de planerade förändringarna i anställningstryggheten kan betyda.

Turordningsregler

På grund av spridningen av covid-19 har resandet med kollektivtrafiken minskat. Trafikhuvudmannen förlorar intäkter och drar ned på trafiken. Det bussbolag Johan kör för varslar förare om uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren och facket inleder förhandlingar om vilka som ska sägas upp.

Med dagens regler skulle uppsägningen ske utifrån turordningsregeln sist in-först ut. Bolaget har många anställda och omfattas inte av undantaget i turordningsreglerna för två personer i företag med upp till tio anställda.

Alla förare i företaget anses ha tillräckliga kvalifikationer för att fortsätta köra buss, ingen kan därför petas bort i turordningen på grund av bristande kvalifikationer.

Det blir förare med kortast anställningstid som får sluta.

Med de planerade förändringarna i las, som Kommunal sagt ja till, får alla arbetsgivare oavsett storlek göra undantag för tre anställda.

I huvudavtalet får arbetsgivaren göra undantag för upp till 10 procent av de anställda på den driftsenheten. (Se faktaruta).

Därefter görs en turordningslista som underlag för förhandlingar med facket om vilka som behöver sluta när arbetsgivaren har plockat ut vilka de vill ha kvar.

Hur det går för Johan beror på om han tillhör de undantagna eller hur många som behöver sluta och hur lång anställningstid han har.

Så blir turordningsreglerna

Alla arbetsgivare får med nya turordningsregler enligt LAS rätt att undanta 3 arbetstagare var tredje månad vid samma driftsenhet och inom samma avtalsområde.

Enligt huvudavtalet som berör privat anställda inom Svenskt Näringsliv:

Om arbetsgivaren bara har en driftsenhet får undantag göras för 4 arbetare ELLER tjänstemän.

Facket kan som i dag kräva att flera driftsenheter läggs samman till en turordningskrets. Då kan arbetsgivaren göra undantag för tre arbetstagare plus en per driftsenhet som läggs till, inom samma avtalsområde.

Alternativt får arbetsgivaren undanta 15 procent av de anställda men då högst 10 procent på berörd enhet.

Villkor för visstidsanställda

Mariam har i två år arbetat som timanställd, en form av allmän visstidsanställning. Hon rings in vid behov och vet inte från vecka till vecka eller från dag till dag när hon ska arbeta.

Med dagens regler har hon enligt las företräde till en ny anställning efter att ha jobbat sammanlagt mer än 12 månader under de senaste tre åren hos arbetsgivaren. Företrädesrätten gäller i nio månader efter den dag Mariam senast arbetade.

Enligt las har hon rätt till fast anställning efter att i två år under de senaste fem åren ha arbetat som allmänt visstidsanställd hos arbetsgivaren. Motsvarande regel gäller för vikariat.

I Kommunals avtal med Vårdföretagarna har Mariam den rätten efter att i mer än tre år under de fem åren ha arbetat som allmänt visstidsanställd och/eller vikarie hos arbetsgivaren.

För vikarier räknas varje dag under anställningen, även lediga dagar som infaller medan vikariatet pågår.

Men Mariam får som timanställd endast räkna de dagar hon faktiskt arbetar. Hon räknas inte som anställd övrig tid.

Därför tar det längre tid för Mariam att få ett fast jobb jämfört med en vikarie.

Med de planerade förändringarna i las ändras begreppet allmän visstid, som timanställningar är en del av, till särskild visstid. Företrädesrätten till en ny anställning på särskild visstid börjar gälla efter nio månader under de senaste tre åren, men bara till en ny särskild visstidsanställning.

Lagen ändras så att Mariam får rätt till fast anställning efter att ha varit särskilt visstidsanställd mer än 12 månader inom fem år.

Om Mariam inom en kalendermånad hos samma arbetsgivare får fler än två anställningar som särskilt visstidsanställd, till exempel inhopp som timanställd, räknas tiden mellan anställningarna också som anställningstid.

Det snabbar på möjligheten att komma upp till tidsgränserna för företrädesrätt till ny anställning samt möjlighet till fast anställning.

Arbetsgivare riskerar att få betala skadestånd om de försöker kringgå tidsgränserna för visstidsanställda genom att införa ett kort vikariat mellan visstidsanställningarna.

Sakliga skäl för uppsägning

Johan har kört buss i flera år. Han har aldrig varit sjuk och borta från jobbet. Men nu är han på grund av skilsmässa i en livskris. På grund av sömnsvårigheter försover han sig vid några tillfällen. Trots tillsägelser från chefen blir det inte bättre. Johan får en varning om att jobbet är i fara om han inte kommer i tid. Men kort därefter försover han sig igen på grund av sömnsvårigheter.

Arbetsgivaren anser inte att Johan längre kan köra buss på schemalagd tid. Han omplaceras från förare till servicepersonal.

Johans livskris håller i sig och han fortsätter att försova sig vid ett par tillfällen.

Arbetsgivaren har nu tappat tålamodet och säger upp honom av personliga skäl eftersom de tycker att han också börjar underprestera på jobbet. Förhandlingar med facket inleds.

Med dagens regler prövas om arbetsgivaren har gjort vad som krävts för att undvika uppsägning. Johan har fått tillsägelser och varnats för följderna om han inte kommer i tid till arbetet. Han har omplacerats till nya arbetsuppgifter där försovningarna inte får lika stora konsekvenser.

Om facket ogiltigförklarar uppsägningen och tvisten går vidare till Arbetsdomstolen behåller Johan sin anställning tills målet är avgjort. Under tiden får han behålla sin lön och andra förmåner.

Med de planerade förändringarna i huvudavtalet blir dagens praxis om vad som kan vara saklig grund för uppsägning också sakliga skäl för uppsägning, men med några viktiga förändringar.

Sakliga skäl kan vara bristande prestationer, samarbetssvårigheter som påverkar klimatet på arbetsplatsen negativt, arbets- eller ordervägran, olovlig frånvaro, sena ankomster, brottslig handling på arbetsplatsen eller i utförandet av arbetet samt missbruk av droger och alkohol som inte är kopplat till sjukdom.

Det nya är att tröskeln för vad som kan betraktas som misskötsamhet sänks. Ingen hänsyn behöver längre tas till att, i det här fallet Johan, har skött sig prickfritt i många år innan de sena ankomsterna.

Och det ska inte längre tas hänsyn till att Johan har goda prognoser för att sköta sig i framtiden för att slippa bli uppsagd.

Huvudregeln blir att arbetsgivaren endast behöver omplacera en gång innan det kan finnas sakliga skäl för uppsägning.

Vid ordervägran kan det räcka med en varning innan uppsägning av sakliga skäl.

Med de nya reglerna upphör Johans anställning efter normal uppsägningstid.

Om facket vill pröva tvisten i domstol kan han då istället för lön under tiden få kompletterande a-kassersättning motsvarande 80 procent av lönen. Men det förutsätter att han är medlem i facket och att hans fackliga organisation driver hans fall.

Om Johan under tiden tar ett annat jobb med lägre lön får den kompletterande a-kasseersättningen användas som löneutfyllnad. Då kan han alltså få samma lön som tidigare medan tvisten om uppsägningen av honom pågår.

Vinner Johan i domstol och får skadestånd för felaktig uppsägning ska han betala tillbaka ersättningen han har fått från a-kassan.

Det allmänna skadeståndet för felaktiga uppsägningar höjs med 50 procent, i dag varierar dessa ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor.

De flesta tvister om uppsägningar slutar i dag med förlikning, där den anställde går med på att köpas ut för att sluta frivilligt.

Med de nya reglerna kan arbetsgivares intresse av sådana uppgörelser minska eftersom de slipper betala lön efter att den normala uppsägningstiden har löpt ut, trots att tvisten om det lagliga i uppsägningen fortfarande pågår.

Fackligt förtroendevalda får ett något starkare skydd än Johan. Om det uppstår en tvist om uppsägningen får den fackliga förtroendemannen behålla sin anställning medan tvisten pågår, om det behövs för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen.

Om arbetsdomstolen finner att det saknas sakliga skäl för uppsägningen av Johan får han förutom ett skadestånd också innestående lön under den tid som tvisten har pågått. Och Johan har sitt jobb kvar, men kan precis som i dag köpas ut av arbetsgivaren om denne inte vill ha honom tillbaka.

Hyvling

Begreppet innebär att arbetsgivaren erbjuder den anställde att gå ned i arbetstid och då få sänkt lön. Den som tackar nej riskerar att säga upp på grund av arbetsbrist.

Med dagens regler kan arbetsgivaren välja ut vem eller vilka de vill som får erbjudande om hyvling av arbetstid och lön. Det spelar ingen roll hur turordningsreglerna ser ut, de som har arbetat längst kan bli de som drabbas först.

Med de planerade förändringarna i las ska turordningsreglerna gälla när erbjudande om hyvling ska ges till personer inom samma driftsenhet. Den som har kortast anställningstid ska då få erbjudandet först. Handlar det om flera tjänster som ska hyvlas ska erbjudandet först lämnas till dem med lägre sysselsättningsgrad.

Den som går ner i sysselsättningsgrad och lön får 1-3 månader, beroende på anställningstid, på sig att anpassa livet efter den nya sänkta inkomsten.

Vad är en driftsenhet?

En driftsenhet är en avgränsad geografisk plats. Det kan vara hela eller en del av en kommun eller ett företag, till exempel en förvaltning, bussdepå eller avdelning.

Avtalet med SKR och Solona

Kommunal har ett omställningsavtal med SKR och Sobona för anställda i kommuner, regioner och deras bolag. Enligt det avtalet gäller andra turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist. En kommun kan till exempel välja ut tre förskolor där den vill säga upp barnskötare på grund av arbetsbrist. Kommunal har vetorätt mot vilka förskolor som väljs ut. Detta gäller istället för att turordningsreglerna ska tillämpas vid samtliga förskolor inom kommunens förvaltning.

I Kommunals avtal med SKR och Sobona har visstidsanställda rätt till fast anställning efter mer än 18 månader inom en femårsperiod som allmänt visstidsanställd eller vikarie.

I övrigt gäller las anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag, till exempel vad gäller saklig grund för uppsägning, som kan förändras utifrån det förslag regeringen, C och L enats om att utreda.