Efter att det kommit rapporter om att äldre på särskilda boenden under pandemin i våras inte fick individuella läkarbedömningar, inledde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, en granskning av vården på äldreboenden. Vid en pressträff i dag presenterades resultaten – och Ivo riktar allvarlig kritik mot samtliga 21 regioner. 

Ivo har gått igenom journalerna för ett stort antal äldre på särskilda boenden med misstänkt eller konstaterad covid-19. En femtedel av dessa patienter har inte fått en individuell läkarbedömning. Av den femtedelen har 40 procent inte fått en bedömning av sjuksköterska heller.

Ivo:s generaldirektör Sofia Wallström sade på presskonferensen att de som flyttar in på äldreboenden förvisso i genomsnitt inte har så lång tid kvar att leva, men att det är just ett genomsnitt och att en del kan ha många år kvar att leva.

– Ingen människa är ett genomsnitt. Bor man på ett äldreboende har man precis samma rätt att få sina behov av medicinsk bedömning och vård som alla andra. Jag tror inte att någon av oss skulle acceptera att bli föremål för en gruppbedömning bara för att man är en viss ålder eller bor på en viss adress. En så här hög siffra av patienter som inte fått en individuell läkarbedömning, det är inte acceptabelt. Det här är väldigt grundläggande, sade Sofia Wallström.

Dessutom har en väldigt liten andel av de läkarbedömningar som ändå gjorts – under 10 procent – ägt rum på plats. En övervägande majoritet har skett via telefon, där läkaren pratat med en sjuksköterska och på så sätt gjort bedömningen. 

– Det finns också exempel på att läkarbedömning på distans skett i en trestegsbedömning, där ingen medicinsk personal har träffat patienten utan endast boendepersonal. Boendepersonal har alltså kontrollerat boendes allmäntillstånd och vitalparametrar, de har i sin tur informerat sjuksköterskan som i sin tur haft kontakt med läkaren, och läkaren har därefter gjort sin bedömning av patienten, sade Sofia Wallström.

Enligt Ivo är det en alldeles för hög andel läkarbedömningar som har gjorts på distans. 

Ann Georgsson.

Ivo:s granskning visar alltså att undersköterskor och vårdbiträden i vissa fall har lämnats ensamma med de medicinska bedömningarna – trots att de inte har något medicinskt ansvar. 

– Medlemmarna i Kommunal har inte det ansvaret och ska inte ges det ansvaret, på grund av bristande resurser och att vi är i en pandemi. Och alla ska ha rätt till en individuell läkarbedömning, säger Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal.

Hon säger att det även innan pandemin varit ”extremt snåla” resurser till medicinsk vård inom äldreomsorgen och att pandemin än mer har tydliggjort det. Eftersom det är så små resurser är Kommunals medlemmar också viktiga – de bästa bedömningarna görs när man jobbar tvärprofessionellt och låter såväl undersköterskor som sjuksköterskor och läkare vara delaktiga, menar Ann Georgsson. Undersköterskorna är de som är närmast de boende, känner dem bäst och lättast kan se förändringar. 

– De ska göras delaktiga men inte ha ansvaret, säger Ann Georgsson.

Hon tycker också att det blir som en dubbelbestraffning av Kommunals medlemmar.

– Har man redan från början låga medicinska resurser, var lägger man ansvaret då? Sedan säger man i nästa läge att våra yrkesgrupper inte har kunskap och kompetens. Men att göra sådana här bedömningar är inte Kommunals medlemmars ansvar.

KA har tidigare skrivit om vård- och omsorgsboendet Berga i Solna utanför Stockholm. Personal där vittnade om att de lämnades ensamma utan skyddsutrustning, att sjuksköterskorna skickade upp mediciner via hissen och att de äldre fick dö ensamma. Vården på Berga har också ingått i Ivo:s granskning.

Ivos:s granskning visar också att ställningstagande om huruvida palliativ vård ska inledas och så kallade brytpunktssamtal inte har gått till på det sätt som de ska, med anhöriga involverade. Den visar också stora brister i primärvårdens journaler och menar att det gör att det inte går att följa vården och behandlingen av de äldre på särskilda boenden.

Ivo konstaterar också att bristerna inte nämnvärt förbättrades framåt sommaren, jämfört med februari-mars då pandemin startade.

Coronapandemin har synliggjort brister i vården till personer på äldreboenden. De här bristerna har inte varit okända.

Sofia Wallström, Ivo

Samtliga 21 regioner har i dag fått ett beslut från Ivo, där de senast den 15 januari 2021 måste redovisa vad de har gjort och vad de kommer att göra för att komma till rätta med bristerna. När det gäller 19 av regionerna grundar det sig i identifierade brister, medan det för två av dem handlar om att Ivo är osäkra på om de varit tillräckligt proaktiva och jobbat förebyggande för att förhindra att brister uppstår.

– Coronapandemin har synliggjort brister i vården till personer på äldreboenden. De här bristerna har inte varit okända. De har pekats ut i flera års tid, även av oss på Ivo. Men under pandemin med en sjukdom som särskilt drabbar äldre har de här bristerna kommit att få allvarliga konsekvenser, sade Sofia Wallström.

Hon påpekade att det genast måste till förbättringar så att äldre på särskilda boenden kan känna sig trygga med att de får den vård de har rätt till under pandemin. Företrädare för regionerna har enligt Ivo tagit granskningen på allvar och visat en vilja att förbättra situationen.

Ivo meddelade också att de kommer återkomma med tillsynsbeslut även för kommuner och privata aktörer som varit del av granskningen, för de områden som de ansvarar för.

I granskningen har sjuksköterskor, läkare och företrädare för regionerna intervjuats – men inte undersköterskor eller vårdbiträden. Trots att det alltså ibland har varit de som lämnats ensamma med de medicinska bedömningarna. Ann Georgsson på Kommunal är kritisk.

– Jag tycker att det är fruktansvärt synd att Ivo som är en inspektionsmyndighet inte tillvaratar Kommunals medlemmars kunskap och kompetens kring den rådande situationen. Alla professioner behövs och då behöver alla professioner få vara med när man gör utvärdering. Det är en stor miss att man inte gör så, säger hon.