Barnskötare viktiga för bättre språk
Språkkrav för anställda i förskolan, en enhetlig barnskötarutbildning och obligatorisk förskola från fem års ålder. Det är några av de förslag som idag presenterades för att förbättra svenskan för barn i förskoleåldern.
På flera håll i landet har rektorer i grundskolan larmat om att barn som börjar förskoleklass har bristfälliga kunskaper i svenska. I Järvaområdet i Stockholm visar en kartläggning att så många som hälften av sexåringarna pratar så dålig svenska att de inte klarar kunskapsmålen, rapporterar SVT.
I dag presenterade en regeringsutredning flera förslag för att komma åt problemet.
Och en viktig punkt var personalsituationen i förskolan.
Utredare Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Stockholm, konstaterade att det är brist på förskollärare, men ännu större är bristen på utbildade barnskötare. Hon pekade på att många som arbetar i förskolan kallas barnskötare, trots att de inte har utbildat sig till det.
Lotta Edholm berättar att hon blivit oroad efter att ha genomfört intervjuer med kommuner runt om i landet.
– Ibland ses förskolan som ett arbetsmarknadspolitiskt projekt där man placerar personer som inte har tillräcklig utbildning och inte tillräckliga kunskaper i svenska.
Därför är det viktigt att höja barnskötaryrkets status och få en enhetlig barnskötarutbildning över hela landet, menar Edholm. Hon föreslår också att gruppen barnskötare ska lyftas fram i skollagen.
Utredningen lyfter också fram att det är ett problem att en del personal i förskolan har bristfälliga kunskaper i svenska språket. I dag saknas allmänna rekommendationer för vilka grundläggande kunskaper i svenska man ska ha för att arbeta i förskolan. Lotta Edholm föreslår att Skolverket ska ta fram riktlinjer för det.
Utredningens uppdrag har också varit att ta fram förslag för att fler barn i åldern 3 till 5 år ska gå i förskolan. I dag är det knappt 16 000 barn i den åldersgruppen som inte är inskrivna i förskola eller annan pedagogisk verksamhet.
Barn med svag socioekonomisk bakgrund och barn med utländsk bakgrund är överrepresenterade, men även barn till föräldrar med låg utbildning.
– Det är de barn som är i mest behov av förskolan som inte går där, säger Lotta Edholm.
Här föreslår utredaren att kommunerna ska identifiera den gruppen barn och direkt-inskriva dem i förskolan från tre års ålder. Det innebär att vårdnadshavarna får ett erbjudande om en plats, men kan tacka nej till den. En sådan uppsökande verksamhet från kommunernas sida tror Lotta Edholm kan komma att få fler barn att gå i förskolan.
Huruvida förskolan ska göras obligatorisk från tidig ålder, råder det delade meningar om i riksdagen. Den uppsökande verksamheten blir en kompromiss.
– Vi har försökt lösa det på ett sätt som alla partier kan acceptera, men som liberal tror jag att man kanske kommer till den punkten att man måste ha ett obligatorium, säger Lotta Edholm.
Utredningen föreslår dock en obligatorisk förskola från fem års ålder, på 15 timmar per vecka. Utbildningsminister Anna Ekström (S), som också var med när utredningen presenterades, sade att hon kommer att noga läsa igenom argumenten för förslaget innan hon tar ställning.
Fotnot: Här kan utredningsförslaget läsas i sin helhet (extern länk).