Ska vi känna på den hur den känns? Den är klibbig, ja klibbig, artikulerar barnskötaren Sabine Thorkildsen långsamt.

Fyra par barnfingrar sträcker sig mot den blanka skogssnig­eln i gummi. ”Kibbig”, mumlar treåriga Adila Yusuf och tittar upp på sin fröken som nickar uppmuntrande.

Vi sitter i en barrdoftande skogsbacke nära Första­maj­gatans förskola. Den heter som gatan den ligger på. Ett göteborgskt särdrag. Liksom på många andra förskolor i Göteborgs förorter är det en minoritet av barnen här som har svenska som modersmål. I Sabine Thorkildsens barngrupp är det bara ett av femton barn som har svenska föräldrar.

– Aaliyah-Kiza har franska som modersmål, Estelle har engelska och Ebo, Adila och Adam pratar somaliska hemma, säger Sabine Thorkildsen och hukar sig ner bredvid barnen som flockas kring några kvistar blåbärsris på vilka de hittat ljuslila bär.

Förstamajgatans förskola.

Förstamajgatans förskola.

Andelen barn i förskolan med annat modersmål än svenska har ökat de senaste åren. Många har kommit med flyktingvågen och i dag finns 20 000 förskolebarn som varit i Sverige i max fyra år. När barnen blir äldre är det flera som har svårt att klara skolan, vilket är bakgrunden till den utvecklingsinsats som Sabine och Monica deltagit i. På deras förskola har en pedagog på varje avdelning fått gå en utbildning i språk och kunskapsutvecklande arbetssätt ur ett flerspråkigt perspektiv. Totalt har cirka 120 pedagoger och chefer från förskolor i stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg deltagit.

– Det gäller att använda alla de situationer i vardagen som finns för reell språkutveckling, att ta sig tid så att även de barn med minst utvecklat språk får chansen att lyssna, tänka och själva uttrycka sig, säger Anniqa Sandell Ring, som är ansvarig för utbildningen.

När vi äter benämner vi tallrikarna, tillbringaren, brödkorgen och besticken. Och vi frågar vad det är de håller i handen.

Monica Olsson

Hon var tidigare knuten till Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet men jobbar i dag enbart med kompetenshöjande insatser mot förskolan i bland annat Södertälje och Göteborg. Hon är bekymrad över att så många flerspråkiga barn inte ges bättre förutsättningar till en bra språklig start och är övertygad om att förskolepersonalens kompetens och egna språkbruk är den viktigaste faktorn.

–  Barn som inte ges möjlighet att tidigt utveckla en funktionell språkförmåga och språkförståelse kan få svårigheter med läsförståelsen i skolan och det i sin tur påverkar lärandet i alla ämnen och inte minst självkänslan, säger Anniqa Sandell Ring.

För Sabine Thorkildsen och Monica Olsson har utbildningen varit rolig och gett nya insikter.

–  Det handlar mycket om att berika språket med många olika ord, säger Monica Olsson och visar hur de satt upp lappar med olika ord i matrummet.

På en del förskolor kan även en stor del av personal­en ha ett annat modersmål än svenska, vilket kan vara en tillgång men också skapa problem.

Monica Olsson på Förstamajgatans förskola.

Monica Olsson på Förstamajgatans förskola.

Monica Olsson har arbetat i stadsdelens förskol­or i mer än 30 år och barnen med utländsk bakgrund har successivt blivit allt fler. Har de då inte alltid behövt jobba med språket? Jo, säger hon, men inte lika medvetet.

– När vi äter benämner vi tallrikarna, tillbringaren, brödkorgen och besticken. Och vi frågar vad det är de håller i handen. Många barn trodde till exempel att kniven hette såg, för vi brukar säga att den kan du såga maten med, säger Monica Olsson med ett skratt.

Det gäller att uppmuntra barnen att själva sätta ord på saker och pröva att uttala dem rätt. Och ta sig tid att ge utförliga instruktioner och vänta in och lyssna på om de har förstått. Något som inte alltid är så lätt att få till en pressad dag.

– När vi är full grupp med 15 barn på tre pedagoger då är det tufft. Då får man tänka sig för och inte bara säga ”ta på dom” och peka på skorna. Eller ännu värre, ta på skorna åt dem för att det går snabbare, säger Sabine Thorkildsen.

Så hjälper du barnens språkutveckling!

  • Det är i det konkreta mötet mellan personal och barn, där omsorg och undervisning sammanflätas, som barnens emotionella, sociala och kognitiva förmågor utvecklas. Vuxnas bemötande, attityd och hur man talar till och ser på barnens förmågor är avgörande för en positiv identitets-, språk- och kunskapsutveckling.
  • Förskolepersonalen behöver bli uppmärksamma på hur de själva talar för att barnen ska utveckla ett rikt språk och särskilt ett djupt och brett ordförråd. Om de vuxna på ett medvetet och naturligt sätt använder sig av en variation av ord och begrepp, både vardagliga och mer kunskapsrelaterade tillhörande olika ämnen, samt en komplexare grammatik, så har barnen också lättare att utveckla sitt/sina språk. Barn kan inte bygga upp språk de själva inte hört.
  • Barn som ska utveckla ett språk behöver rikligt med möjligheter att både höra och använda språket i alla möjliga situationer och sammanhang. Förskolepersonalen behöver vara uppmärksamma på vilka barn som ges och som tar talutrymme och i vilka situationer barnen ges möjlighet att uttrycka sig genom dialog.
  • När medvetenheten och kompetensen finns hos personalen om hur flerspråkighet kan stödja språkutveckling och lärande kan barnens alla resurser användas bättre i utbildningen och undervisningen i förskolan.
  • En textrik miljö och förskolepersonal som har kompetens i hur man kan stimulera tänkande, språk och lärande via högläsning och textsamtal är särskilt viktigt för barn som kan behöva extra stöttning i sin språk- och kunskapsutveckling. Bokläsning är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp och läsning och samtal i mindre grupper är framgångsrikt.
  • Höga förväntningar och utmaningar är nyckelbegrepp liksom att undervisningen erbjuder multimodalitet dvs. olika uttrycksformer som text, ljud, bild och andra former av skapande, musik, rörelse och dans, digitalitet och så vidare.
  • Arbetssätt som utgår från barnens liv utanför och i förskolan och tar tillvara barns egna tankar, erfarenheter och språk i lärandet kan vara en framgångsfaktor. Barns motivation för utveckling och lärande stärks om de känner att deras erfarenheter värderas och identiteter bekräftas.

Källa: Anniqa Sandell Ring, som arbetar med kompetenshöjande insatser mot förskolan i bland annat Södertälje och Göteborg.