Kommunalare kräver bättre arbetstider

Det är i början på mars och ännu inte konstigt att ta i hand när KA träffar några medlemmar på Kommunals sektion i Kungsbacka för att prata förväntningar inför avtalsrörelsen. Några veckor senare är coronapandemin över Sverige med full kraft och avtalsrörelsen skjuts upp. 

Nu drar förhandlingarna i gång igen. Kommunal har fler krav som handlar om arbets­tider än i någon tidigare avtals­rörelse. Det är en viktig fråga också för kommunalarna i Kungsbacka.

Undersköterskan Benjamin Hultengren jobbar på ett äldreboende i byn Fjärås utanför Kungsbacka. Han blandar dagar, kvällar och helger och jobbar varannan helg, i utbyte mot att han slipper resurspass. Resurspass innebär att man jobbar på andra arbetsplatser än sin egen för att komma upp i heltid.

I Kungsbacka krävs normalt fem resurspass på 12 veckor. Om Benjamin Hultengren jobbade resurspass skulle han behöva lämna barnen kvart i sex på förskolan för att hinna till jobbet de dagarna.

– Det finns ingen förskola som har öppet då. Jag har valt att bo där jag jobbar för att inte behöva stressa upp mina barn så tidigt, säger Benjamin Hultengren.

Han har fått påverka sitt schema något genom att han jobbar kortare pass de veckor han har sina barn hos sig och längre pass de barnfria veckorna. Helgveckorna är tuffa. Då jobbar han oftast sex dagar.

– Förra veckan gjorde jag 63 timmar. Jag jobbade måndag, tisdag, onsdag, torsdag, var ledig fredag och jobbade lördag och söndag. Ett dubbelpass eftersom jag blev inbeordrad. Jobbade måndag. Den måndagen sade koordinatorn att jag såg ut att kollapsa snart, berättar Benjamin Hultengren. 

Många arbetspass slutar han kvart över tio på kvällen och börjar sju dagen efter.

– Jag bor på samma ställe som jag jobbar och jag är ändå inte i säng förrän en timme efter att jag kommit hem. Halv sju måste du vara färdig med att lämna barn på förskolan och gå och jobba igen. Det är inte patientsäkert och det är inte bra för hälsan. 

När vi pratar igen i september tycker Benjamin Hultengren att coronapandemin än mer tydliggjort behovet av bättre villkor och högre löner. Att de ska få ta del av löneförhöjningen retroaktivt anser han är självklart.

– Arbetsgivarna verkar ju få väldigt mycket pengar tillskjutet från regeringshåll. Nu handlar det om att de måste prioritera sina medarbetare.

Hos Kommunal i Kungsbacka i mars träffade vi också Anna, en undersköterska i hemtjänsten som egentligen heter något annat. Hon jobbar delade turer var tredje helg. Anna kallar delade turer inhumant och är tveksam till avtalskravet om att det ska kosta arbetsgivaren att ha delade turer – hon vill att det försvinner helt. 

– Man blir snurrig i huvudet och tappar bort när man har gjort olika saker. Många av oss har migrän. Jag får det lätt när det blir stressigt. När jag har jobbat helg och blir ledig får jag tillbringa tiden med att läka ut hemma, säger Anna.

Hon är också orolig för att delade turer ska ersättas av att jobba varannan helg.

Den oron delas av Nataniel Lindén, undersköterska i Kungsbackas demens­team. Där han jobbar har de i flera år fått välja mellan delade turer, långtur eller jobb varannan helg. När arbetsgivaren i början av året meddelade att de skulle sluta med delade turer och i  stället gå över till arbete varannan helg hotade en majoritet att säga upp sig.

Arbetsgivaren fick backa och nu har de dragit i  gång ett projekt där personalen får större makt över sina scheman. De kan exempelvis välja att jobba flera långpass på en helg för att få fler lediga helger. 

– Jag tycker det är bra för man slipper jobba varannan helg. Det är rena döden. Man har verkligen inget privatliv, säger Nataniel Lindén.

De senaste åren har fler och fler kommuner kortat nattpassen på äldreboenden, vilket inneburit att personalen tvingats jobba fler arbetspass till samma lön för att komma upp i heltid. Kungsbacka var tidigt ute och kortade nattpassen redan 2016. Annika Larsson är facklig företrädare för Kommunal i Kungsbacka och säger att de protesterade förgäves.

– För något år sedan hade vi ett medlemsmöte där vi träffade nattarbetarna som återigen fick föra fram vad de upplevde, hur trötta och slutkörda de är, hur de jagar sina nätter och inte orkar för att de har sämre återhämtning. Men politikerna öppnar inte den dörren igen, säger Annika Larsson.

Mittemot henne sitter stödassistenten Tony Werner. På serviceboendet där han jobbar har även dagpassen kortats, vilket innebär att han måste arbeta fler pass för samma lön. Han jobbar dessutom jour enligt bilaga J. Det innebär att han inte får full lön för all tid han är på jobbet. Och eftersom jourtiden inte räknas in i arbetstiden måste han för att komma upp i heltid, som är på drygt 36 timmar i veckan, i själva verket vara där upp mot 50 timmar i veckan. 

– Jag börjar 13.45, sover jouren och slutar 9.30 på morgonen. På natten har jag bara betalt fyra timmar, de andra fyra timmarna är jag där för mitt nöjes skull, säger Tony Werner med ett ironiskt skratt. 

Det finns ett stort missnöje med bilaga J runt om i landet. Kommunal kräver att det förtydligas i avtalet när jourpass kan förläggas och att det tillsätts en partsgemensam arbetsgrupp som ska se över hela bilaga J i relation till heltidsarbete. 

Tony Werner har tidigare i sitt yrkesliv jobbat inom industrin och säger att de dåliga scheman han har nu aldrig hade accepterats där. 

– De vi träffar på fackliga träffar skrattar åt att man kan jobba till tio på kvällen och börja sju dagen efter. Det hade aldrig gått i ett mansdominerat yrke. 

Nataniel Lindén tror att man måste starta i arbetstiderna och villkoren, att det är dags att undersköterskor och övrig vårdpersonal sätter ner foten och gör klart att man inte kommer att hålla om det fortsätter som nu. Coronapandemin har puttat honom djupare ner i skyttegraven, som han uttrycker det när vi hörs igen i september.

– Det måste bli bättre, annars havererar snart hela äldreomsorgen.