Det som Kommunal lämnade fram som krav till arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, samt Sobona i julas, före coronapandemins utbrott, motsvarar ungefär 900 kronor i genomsnitt. 

Skulle de kraven gå igenom skulle det i så fall vara något mer än vad Kommunal brukar få ut i avtalsrörelserna med undantag för undersköterskesatsningen 2016 som gav mer samt avtalsåret 2008 som var speciellt på grund av uteblivna löneökningar året innan.

Kommunalarbetaren har tittat tillbaka på de fem senaste avtalen med SKR (före detta SKL) och  granskningen visar att löneökningarna i det centrala avtalet ofta legat runt 500–600 kronor.

Frågan är vad Kommunal och Kommunals medlemmar kommer att kräva den här gången.


Så stora har löneökningarna varit

Så här mycket har de centrala avtalen gett i kronor för Kommunals medlemmar i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). (OBS! detta är de belopp som står i de centrala avtalen och är i genomsnitt räknat på heltid. Själva löneökningarna har varit olika för var och en eftersom pengarna fördelas lokalt och individuellt.)


13 kommunalare inför avtalsrörelsen

Marie Holgersson, vårdbiträde.
Marie Holgersson 50 år, vård­biträde/arbetplats­ombud, Annagården i Jämfjö, Karlskrona.

Är vårdanställda värda högre löneökningar efter coronapandemin?

– Ja, det tycker jag, vi har inte fått mer personal eller så. Det har blivit mer arbete, det har varit stressigt i sommar. Alla vårdanställda borde få lönerna höjda upp till 30  000 kronor.

Bild: Magnus Lejhall

Helen Johansson 63 år, bussförare, Östersund.

Är du orolig för att bussförarna inte
prioriteras lika högt som yrkesutbildade inom skola, vård och omsorg?

– Bussförare var tidigare relativt välbetalda inom Kommunal. Det har vi tappat. Jag tycker att det är bra att andra har kommit ikapp. Men samtidigt hoppas jag att vi får en rejäl slant också.

Maria Zevebrand 54 år, barnskötare, förskolan Gullvivan Vadstena.

Är det okej om undersköterskor premieras i avtalet nu med?

– De är värda högre löner, de gör ett jättearbete nu men det gör ju vi också. Vi barnskötare har legat efter i flera år.  Det bör bli vår tur också. Men jag skulle inte bli avundsjuk.

Marie Toivonen.
Marie Toivonen 57 år, undersköterska och skyddsombud, Bäcklidens äldreboende, Vinninga, Lidköping.

Hur mycket ska lönen höjas?

– Jag tycker vi är värda mycket högre löner. Det har jag tyckt i många år. Det är svårt att säga exakt men minst ett par tusenlappar mer är vi värda. Jag tycker att vi är underbetalda för det jobb vi gör.

Christa Opava  22 år, undersköterska, LSS-boende i Eskilstuna för funktions­nedsatta och autistiska barn.

Vad tycker du är viktigt i avtalsrörelsen?

– Framför allt att minska antalet tim­anställda. På min arbetsplats är en majoritet timanställda. Trots att det skriks efter utbildade undersköterskor så vill man främst ha unga människor som timvikarier. Lönerna borde definitivt höjas. Jag tjänar 132 kronor i timmen. Att gå hem i slutet av dagen, inse att jag jobbar ihjäl mig men fortfarande knappt får ihop till min hyra, det suger.

Beatrice Scherberg 31 år, skötare, självskadeenheten, SU Östra sjukhuset, Göteborg, huvudskyddsombud.

Är vårdanställda värda högre löneökningar efter coronapandemin?

– Självklart! Lönerna var låga redan innan, det räcker inte med applåder i media. Vi vill se det i plånboken. Jag vill ha mer än 22 800 kronor som jag har i dag som utbildad skötare. Minst 1 500 kronor ska vara det lägsta till potten, det är vad vi förtjänar. 

Mona Mattsson 53 år, lokalvårdare, habiliteringen Norrliden, Sundsvall.

Ska yrkesutbildade premieras?

– Jag tycker att det ska satsas på servicegrupperna, transport, städ och vaktmästare. Utan oss fungerar inte vården. Vi har också yrkesutbildningar, jag har gått en yrkesutbildning inom städ. Vi har stått tillbaka i flera år. Det kostar att leva, vi borde få minst 1 000 kronor i löneökningar.

Anneli Dahlqvist 57 år, under­sköterska, iva, S:t Göran, Stockholm, arbetsplatsombud.

De senaste åren har under­sköterskor premierats, ska det ske nu också?

– Ja, som vi har haft det på iva under pandemin. I tre månader har jag jobbat 13-timmarspass och hela tiden styrt en narkossyrra i vad hon ska göra. Vi är helt slut. Vi vill ha 1 500–2 000 kronor i löneökning. Alla är värda en rejäl löneökning.

Rebecca Hamerius 35 år, elevassistent, Norrahammar, huvudskyddsombud.

Vad har du för förvänt­ningar på avtalsrörelsen?

– Att vi får löneökningen retroaktivt. Dessutom har jag och mina kolleger talat om att vi vill ha ett risktillägg. Vi arbetar med utåtagerande barn som kan vara våldsamma.

Lena Brovall 52 år, personlig assistent hos brukare i Östhammar.

Hur mycket ska lönerna upp?

– Jag skulle säga att de behöver höjas upp med ett par, tre tusen för att jobbet ska bli attraktivt och även att vi har en schyst arbetsmiljö och schysta scheman. Egentligen tycker jag att vård- och omsorgspersonal som ser till att samhället går runt skulle behöva få upp sina löner till minst 30 000 kronor. 

Josefine Brylle 31 år, kock, restaurang­enheten, Västerås kommun, arbetsplats­ombud.

Är du orolig för att ni som inte jobbar inom vård och omsorg ska glömmas bort?

– Ja. Det är ju konstant fokus på vård­en överlag, vilket är positivt, men man får inte glömma de andra. För att vårdpersonal­en ska kunna jobba måste de kunna lämna sina barn i skolan eller på förskolan.

Minna Friman 44 år, asfaltsläggare, Floda, skyddsombud. 

Vad hoppas du få ut av avtals­rörelsen?

– Höj våra löner. I  dag får nyanställda högre lön än vi andra trots att vi får lära upp dem. Jag tycker att det ska vara löneskillnad mellan att vara ny eller erfaren på jobbet.

Bild: Maja Kristin Nylander

Charlotte Älgamo 45 år, undersköterska, hemtjänsten i Malmberget, Gällivare.

Hur mycket borde lönen höjas?

– Ofta är det bara typ 500 kronor och det märks ju knappt. Kanske 1 500 kronor åtminstone, så att det känns i plånboken. Man pratar alltid om hur viktig vårdpersonal är och hur mycket vi behövs men när det kommer till lönen, då är det som att det inte är så noga. Det är viktigt att man lyfter fram hur hårt vi alltid får jobba, speciellt nu under pandemin. 


Avtalsrörelsen

Kommunals största avtal är de med SKR och Sobona, de berör över 400  000 anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag inom bland annat äldre­omsorg, sjukvård, barnomsorg, skola och räddningstjänst. Avtalen har förlängts till 31 oktober.

Förhandlingar startar i slutet av september.

Kommunal har ett sextiotal avtal, flertalet av dem har förlängts till olika datum.