Under våren rasade det in anmälningar om allvarliga tillbud och olyckor från äldreomsorgen. De flesta rör personal som har smittats, eller riskerat att ha smittats av covid-19 på jobbet.

När Arbetsmiljöverket nu har gått igenom anmälningarna visar det sig att många gäller samma arbetsplats. Det är huvudförklaringen till att 38 procent av anmälningarna har avskrivits.

– En del arbetsgivare har skickat in en anmälan för varje anställd som kommit i kontakt med en smittad, men vi tittar på arbetsplatsen inte på enskilda fall, förklarar Ulrika Scholander, sektionschef på Arbetsmiljöverket. 

(texten fortsätter nedan)

Exempel på anmälan

Händelse:
En brukare på ett kommunalt äldreboende i Göteborg hostar på en undersköterska som ska ta tempen. Undersköterskan insjuknar strax därpå i covid-19. Den anställda hade ett hemmagjort visir som inte täckte i ner över munnen. Personalen har, enligt den drabbade undersköterskan, blivit tillsagda att inte använda munskydd.

Åtgärder:

  • Boendet har fått godkänd skyddsutrustning – visir, munskydd, långärmade förkläden samt handskar 
  • Ökad bemanning och covid-team
  • Utbildning i hygienrutiner

Samtidigt som en del arbetsgivare har överanmält, tror Arbetsmiljöverket att det finns ett stort mörkertal med fall som aldrig rapporterats. Privata företag stod bara för cirka sju procent av tillbudsanmälningarna, trots att 20 procent av all äldrevård drivs privat.

Att det varierar med kunskap om vad som ska anmälas är ett generellt problem. Både inom den privata äldreomsorgen, men också mellan olika kommunala verksamheter, enligt Ulrika Scholander.

– På de flesta större arbetsplatser är det naturligt att det sker tillbud och olyckor. Om ett företag aldrig anmäler kan det bero på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivare som har anmält allvarliga händelser får redovisa vilka åtgärder man satt in för att det inte ska hända igen. Arbetsmiljöverket avslutar då ofta ärendet.

– Det vi såg i början var mycket av den typen att personalen inte hade rätt kunskap, rätt skyddsutrustning och att rutiner saknades. Nu finns bra tillgång till personlig skyddsutrustning och arbetsplatserna har bättre kunskap om vad man förväntas göra vid smitta och vilka rutiner som behövs, säger Ulrika Scholander.

Ulrika Schölander.
Ulrika Schölander. Bild: Arbetsmiljöverket

Borde inte den kunskapen ha funnits från början inom äldreomsorgen?

– Jo, inom vården har det handlat väldigt mycket om att de ska följa basal vårdhygien för att undvika smitta. Det är extra viktigt nu vid corona men måste fungera även vid andra typer av smitta, som vinterkräksjuka. I vården finns ju alltid risk för smitta så det bör inte vara något nytt.

Många anställda i äldreomsorgen har blivit sjuka på grund av otillräcklig skyddsutrustning.  Varför blir det inga sanktioner mot arbetsgivare som inte skyddade sin personal från början?

– Den här typen av skada bedöms enligt brottsbalken och Arbetsmiljöverket gör en bedömning om arbetsgivaren har brustit i sitt arbetsmiljöansvar. Vi bedömer om arbetsgivarna hade kunnat förutse risken och att det är brister i arbetsmiljöarbetet som lett till olyckan, eller sjukdomen i detta fallet. När coronapandemin startade var det ingen i hela världen som visste riktigt hur smittan spreds eller hur man helt skulle skydda sig, säger Ulrika Scholander.

(texten fortsätter nedan)

Exempel på anmälan

Händelse:
En anställd på ett kommunalt äldreboende i Stockholm insjuknar i covid-19 i början av juni. Personen har inte arbetat med misstänkt eller bekräftat smittade brukare och därför inte använt skyddsutrustning. Arbetsgivaren tror att smittan kan ha kommit från symptomfria brukare eller kollegor i allmänna utrymmen. 

Åtgärder: 

  • Utbildning för personalen i hygienrutiner och hur skyddsutrustning används
  • Enhetschefer ska ha skyddsutrustning
  • Separat omklädningsrum för de som inte arbetar med smittade
  • Dagliga kontroller av hygienrutiner och skyddsutrustning
  • Visir ska användas även i gemensamma utrymmen

Kommunerna har ansvar för att ha en beredskap för att kunna skydda sin personal. Men Arbetsmiljöverket kan inte ställa krav på arbetsgivarna att ha en viss skyddsutrustning i lager för mer än det som är kända risker. Pandemin hade kunnat handla om en helt annan sjukdom som kräver annan typ av skyddsutrustning, säger Ulrika Scholander.

– Det är jätteviktigt att man drar lärdomar efter pandemin att vi borde haft en bättre beredskap i samhället generellt. Men det är inte Arbetsmiljöverkets roll att driva den typen av frågor om beredskap i landet inför kriser. 

Om en anställd blivit allvarligt sjuk av covid-19 kan Arbetsmiljöverket däremot göra en åtalsanmälan. Då prövar åklagare om arbetsgivaren ska åtalas för arbetsmiljöbrott.

Under coronapandemin har Arbetsmiljöverket också fått in ovanligt många tillbud- och olycksfalls-anmälningar från anställda själva. De raderas eftersom myndigheten inte vill diarieföra fallen då det riskerar att röja anmälarens identitet.

Anställda ska istället använda tjänsten ”arbetstagarens anmälan” på myndighetens hemsida. Om en anställd gjort en tillbudsanmälan granskas den dock alltid av Arbetsmiljöverket.

– Om vi ser att det är något väldigt allvarligt som hänt så agerar vi och kontaktar vi den som anmält och ber dem anmäla på rätt sätt.

Därför avskrivs anmälningar

  • Flera anmälningar från samma arbetsplats. Det läggs ihop till en anmälan.
  • Anmälan är för knapphändig och det framgår inte vilken arbetsplats det gäller. 
  • Händelsen bedöms inte vara tillräckligt allvarlig.
  • Anmälan har gjorts av en anställd och inte av arbetsgivaren.