LSS-personal saknar skydd – och jobbar sjuka

I snart tre månader har många anställda inom LSS-branschen gått till jobbet med rädsla för att smittas av coronaviruset. 

I en stor enkät från fackförbundet Kommunal uppger hälften av drygt 12 300 medlemmar att de oroas för just detta, rapporterar tidningen Arbetet. 

Medlemmar som svarade på enkäten arbetar bland annat som vårdare, personliga assistenter, boendestödjare och stödassistenter. 

25 procent av de svarande har ingen skyddsutrustning på arbetsplatsen. Bland anställda inom privat sektor är den siffran 36 procent, enligt undersökningen. 

– Att det fortfarande saknas skyddsutrustning och att anställda är oroliga är alarmerande. Våra medlemmar står mitt i pandemismittan trots att myndigheter, politiker och medier gör analyser om efterspelet, säger Tobias Baudin, Kommunals ordförande. 

Antje Dedering, förbundsdirektör för Vårdföretagarna, påpekar att medlemsföretagen gjort stora ansträngningar för att få tag i den skyddsutrustning som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten. 

–  Vi kan konstatera att omsorgen haft lägre prioritet än till exempel sjukvården, åtminstone initialt, vilket kanske bäst visar sig när det gäller den nationella samordningen av skyddsutrustning. Socialstyrelsen gav kommunerna i uppdrag att inventera och fördela utrustning men det har inte fungerat fullt ut överallt, säger hon. 

Hälften av de svarande i Kommunals enkät uppger att arbetsgivaren, tillsammans med skyddsombud och personal, inte har gjort någon riskbedömning på grund av coronapandemin. 

– Arbetsgivarna är ansvariga för arbetsmiljön. Det är de som måste göra riskbedömningar och genomföra åtgärder för att förebygga att någon skadas, säger Tobias Baudin som efterlyser en gemensam linje för alla. 

– Folkhälsomyndigheten menar att ansvaret ligger lokalt på arbetsgivarna, men det är därför det ser så olika ut. Det finns arbetsgivare som är jättebra, och så finns det andra som inte är det. Vi efterfrågar en tydlighet från myndigheten, fortsätter han.

40 procent av de drygt 12 300 som svarade i enkäten uppger att arbetsbelastningen har ökat under coronapandemin. 

Samtidigt svarar närmare 10 procent att de inte kan stanna hemma vid förkylningssymptom. Bland de som jobbar privat svarar 13 procent att de inte kan det. 

På öppna svar framkommer bland annat att medlemmar går till jobbet med förkylningssymptom för att de inte har råd att stanna hemma eller för att de inte kan lämna sina kollegor i sticket. 

– Många vet att kollegorna får jobba hårdare för att det inte finns vikarier. Då blir det en samvetsstress på medlemmarna att man måste gå till jobbet. Det är arbetsgivarnas ansvar att man ska vara hemma vid minsta symptom och att verksamheten fungerar ändå, säger Tobias Baudin.

Om det är så att den enskilde assistenten inte har råd att stanna hemma är det en politisk fråga.

 Även Antje Dedering på Vårdföretagarna upprörs över att exempelvis personliga assistenter känner sig tvingade att gå till jobbet. 

– Det är oroväckande då brukarna i hög grad tillhör en riskgrupp och de får under inga omständigheter utsättas för risker. Om det är så att den enskilde assistenten inte har råd att stanna hemma är det en politisk fråga, säger hon och pekar på att assistansersättningen under många år inte har räknats upp i takt med kollektivavtalade löner. 

– Ersättningen behöver höjas ordentligt för att kunna ge utrymme till kompetensutveckling och för att kunna fortsätta förbättra villkoren.

Artikeln är tidigare publicerad av Arbetet, som tillsammans med Kommunalarbetaren och flera andra tidningar ingår i LO Mediehus.