Många orsaker till smittspridning på boenden

I går, måndag, presenterade Folkhälsomyndigheten och Region Stockholm och Region Sörmland den enkät som de gjort till särskilda boenden för att få en bild av vad som har gjorts för att förhindra smittspridning. Enkäten har tidigare av bland annat statsepidemiolog Anders Tegnell lyfts fram som en del i att bättre förstå varför smittspridningen på äldreboende varit så stor, men Region Stockholms smittskyddsläkare Per Follin säger att det är svårt att dra säkra slutsatser. 

– Vi kan inte spika att det är något specifikt skäl. Vi har sett att det finns många samverkande faktorer och enkäten syftade inte till att exakt kunna sätta fingret på vad det var, utan man skulle se vad finns det för utmaningar, säger Per Follin till KA.

De utmaningar som främst pekas ut är svårigheterna att bedriva så kallad kohortvård, alltså att isolera de sjuka och att personal som jobbar med sjuka inte jobbar också med friska. En anledning till det är att det är svårt att isolera demenssjuka, något som KA berättat om tidigare. 

Carina Lemon Allstrin, ordförande för Kommunals tredje största sektion Gullmarsplan med 6400 medlemmar, säger att man inte har jobbat med kohortvård fullt ut, särskilt inte i början av virusutbrottet.

– Grundbemanningen är redan så låg, så man har inte haft de förutsättningarna. Det i kombination med att det blev 40-procentiga sjukskrivningar av ordinarie personal när det här slog till gjorde att man inte kunnat jobba utefter det man vet att man borde för att smittminimera, säger Carina Lemon Allstrin. 

Nu har verksamheterna kommit förbi stadiet av underbemanning och överbemannar i stället, säger hon.

– Nu går nästan ordinarie personal på knäna för att de ska introducera ny personal hela tiden.

Våra äldreboenden är inte heller byggda för barriärvård, de är väldigt hemlika och det handlar ju om hur vi har byggt äldreomsorgen.

När det gäller svårigheterna att isolera demenssjuka är hon övertygad om att det har bidragit till smittspridningen. 

– Vi har lyft det från dag ett och med medicinskt ansvarig sjuksköterska och fått svaret att det är juridiskt svårt att isolera demenssjuka. Våra äldreboenden är inte heller byggda för barriärvård, de är väldigt hemlika och det handlar ju om hur vi har byggt äldreomsorgen. 

På grund av det här har Stockholm stad nu öppnat flera boenden för demenssjuka patienter med covid-19 som inte längre behöver sjukhusvård.

En annan sak som enkäten till äldreboendena i Region Stockholm visat, är att det varit en större andel tim- och bemanningsanställda på äldreboenden som haft bekräftade fall av covid-19, jämfört med de som inte haft det. Smittskyddsläkare Per Follin tycker att det är svårt att dra slutsatser av det.

– Det finns säkert många bakomliggande faktorer. Men det viktigaste är ju att man har bemanning. Att man har mycket timanställda kan ju bero på att man hade sjuka fastanställda och löste situationen med det. Men mycket kontinuitet, att man har samma personal på samma avdelning är ju kanske att föredra framför att gå mellan avdelningar, säger Per Follin.

Han säger också att det förmodligen är enklare att hålla personal som har jobbat länge på samma arbetsplats informerade och uppdaterade på rutiner.

– Om man växlar mycket personal har man ett stort informationsbehov att täcka. Saker och ting hänger samman och därför är det svårt att säga specifikt att en sak har varit det som har felat. 

En tanke som jag personligen har är om mediabilden gör att man tror att man måste gå runt i overall, stövlar och skidglasögon.

Enkäten visar också att det varit vanligare på boenden med bekräftade fall att personal har jobbat med symtom. Per Follin säger att det kan finnas naturliga förklaringar till det, som att man har insjuknat under ett arbetspass och kanske inte har kunnat gå hem direkt eftersom det inte funnits någon som kunnat lösa av. Han poängterar att de inte heller här kan säga att det varit en orsak till smittspridningen. 

– Men rent generellt sett så vill vi ju inte att det ska vara så. Grunden är att alla sjuka, oavsett om man arbetar inom äldreomsorgen eller vilken arbetsplats som helst, ska vara hemma när man är sjuk.

I enkäten har boendena fått svara på om de har haft tillgång till skyddsutrustning. Svaren visar att de allra flesta har haft det. Samtidigt visar sammanfattningen av svaren på vad boendena ser som risk för att få in smittan, att man ser brist på skyddsutrustning som en sådan risk.

Hur går det ihop?

– Det är en bra fråga, vi noterade det med samma förundran. Man får tänka att det här är ögonblicksbild, var har man svarat på? Är det att man hade en brist innan påsken men fick skyddsutrustning till påsken? En tanke som jag personligen har är om mediabilden gör att man tror att man måste gå runt i overall, stövlar och skidglasögon. Då förstår jag att man blir väldigt beklämd om man inte får den skyddsutrustningen. 

På ett boende vet jag att varje individ får ombesörja att deras kläder blir tvättade, och det går ju inte att 40 olika personer ska tvätta sina kläder.

I enkäten framgår också att det är vanligare att basala hygienrutiner inte har följts på boenden med bekräftade fall. Carina Lemon Allstrin på Kommunal tror att en orsak till smittspridningen är arbetskläderna, där man på vissa ställen inte haft ordning på hur använda och eventuellt kontaminerade arbetskläder ska hanteras.

– På ett boende vet jag att varje individ får ombesörja att deras kläder blir tvättade, och det går ju inte att 40 olika personer ska tvätta sina kläder. Man har inte skapat rutiner kring det här trots att kunskapen om hur viktigt det är egentlige finns. Men man har lappat och lagat efter läge och inte riktigt brytt sig, säger hon. 

Hon berättar att på det boende där personalen fick tvätta sina kläder själva, har man nu anställt tre personer som arbetar i tvättstugan. 

Många av de faktorer som lyfts fram i enkäten som möjliga orsaker till smittspridningen är välkänd för personal som arbetar i äldreomsorgen. På frågan om regionen haft för mycket fokus på sjukvården och blivit överraskade av detta, svarar Per Follin nej. Han säger att man måste komma ihåg att det handlar om en pandemi med ett nytt virus som man bara har känt till några månader.

– Det har gått väldigt fort och jag tror att många har varit överraskade över vilken spridningstakt det varit och vilka konsekvenser det har haft. Vi har inte hittat någon enskild lösning på den spridning som vi har sett. Man har försökt åtgärda efter sina förhållanden och ändå sett en spridning. Enkäten kan nog inte peka ut någon enskild åtgärd utan det är många olika saker man kan göra, säger han.