Karl Axel Larsson arbetade som stins. Han var gift med Hulda Pettersson och hade två barn. I slutet på december 1917 insjuknade han i spanska sjukan och dog samma år.
Det var ganska typiskt att just Karl Axel smittades. Smittspridningen var stor och stinsarna som arbetade vid järnvägen träffade många människor dagligen och var därför utsatta och ofta de första att smittas. Om smittspridning och stinsar kan man bland annat läsa i en artikel från 2006 ur tidskriften Vårdfokus.
Karl Axels änka Hulda försörjde ensam sina två barn och när äldsta sonen Arthur var 17 år och snart skulle fylla 18 och bättre kunna hjälpa till med försörjningen, fick han lunginflammation och dog. Han hade också ett hjärtfel vilket gjorde att han inte klarade lunginflammationen. Kvar blev Hulda och yngsta dottern Dagmar som då var 11 år.
Vad har det här med nutiden att göra och med oss som läser detta? Vad kan vi lära av Karl Axel och hans son?
Dels kan vi då som nu tydligt se att smittspridningen av då spanska sjukan och i dag corona går fort och skördar liv. Det viktigaste vi kan göra är att undvika onödiga sociala kontakter och att hålla oss isolerade om vi är sjuka. Att åka ut och resa är alltså ingen bra idé.
Det andra vi kan lära oss är att lunginflammation då som nu kan vara en farlig sjukdom. När Arthur drabbades fanns inget penicillin ännu och dödligheten var därför stor i denna sjukdom. I dag får många som drabbas av corona-viruset problem just med andningen och svåra lunginflammationer. Sjukdomen som vi trodde att vi hade koll på kan ju med coronaviruset återigen vara farlig för hälsan.
Karl Axel och hans son har länge varit berättelser och svartvita fotografier för mig därför att Karl Axel var min pappas morfar och Dagmar min farmor. Med coronavirusets spridning över världen har hans och hans son Arthurs öden kommit att känns närmare. Deras livsöden finns nu i dag i vår tid hos så många medmänniskor runt mig att det är som att åren sedan de levde har suddats ut.
Dessvärre kommer vi inte undan likheterna i att spanska sjukan och tillika coronaviruset redan har skördat och kommer att skörda ytterligare en mängd dödsoffer i hela världen, men vi kan vara med om att se till att offren blir färre. Att fler får behålla en älskad förälder eller en annan nära anhörig. Vi kan se till att historien inte upprepar sig på samma sätt genom att förhindra smittspridningen. Hjälp till du också!
