I ”Avsiktsförklaring om ett nytt system för anställningsskydd och omställning” står i inledningen att förhandlingar har inletts för att åstadkomma ett nytt system för anställningsskydd och omställning.

Syftet sägs vara att öka arbetsgivarnas vilja och förmåga att anställa samtidigt som den anställdes trygghet ökar genom effektiv omställning och kompetensutveckling.

”Parternas intention är att begreppet ’saklig grund’ i anställningsskyddslagen bör ersättas av en ny reglering. Den nya regleringen bör innebära att en uppsägning från arbetsgivarens sida som strider mot lag eller mot vad som är allmänt godtaget på arbetsmarknaden är otillåten”, står det i dokumentet.

Det som beskrivs som en ny reglering vore i princip att gå tillbaka till det som gällde innan lagen om anställningsskydd kom till. Då kunde en uppsägning anses strida mot god sed på arbetsmarknaden eller emot lagar om förbud mot diskriminering.

I dag får en arbetsgivare fortsätta att betala lön för någon som sägs upp på grund av personliga skäl, om det blir en tvist om uppsägningen tills denna tvist är avgjord i domstol. Det kan ta omkring ett år. Under denna tid behåller medarbetaren formellt sin anställning.

I avsiktsförklaringen står att anställningen inte ska fortsätta under en tiden som en tvist om uppsägningen pågår. Därmed slipper också arbetsgivaren att betala lön till medarbetaren under denna tid.

Eftersom arbetsgivaren i princip får fria möjligheter att säga upp vem de vill minskar behovet, enligt avsiktsförklaringen, av tillfälliga anställningar som allmän visstidsanställning eller inhyrning av arbetskraft.

I avsiktsförklaringen står att ”Alternativa kontraktsformer bör ses över och i fall där sakliga skäl för dess nyttjande saknas begränsas”.

Reglering av rätten för medarbetare att tacka nej till hyvling, det vill säga sänkt tjänstgöringsgrad i anställningen ”bör övervägas”.

I Januariöverenskommelsen mellan regeringen, C och L, står att turordningsreglerna ska förändras så att fler undantag kan göras. Politikerna hotar med lagstiftning om inte fack och arbetsgivare kan enas om en sådan förändring. Parallellt med förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv arbetar en statlig utredning med att ta fram ett lagförslag om parterna inte blir överens.

Men i avsiktsförklaringen är turordningsreglerna i praktiken överspelade eftersom arbetsgivaren i princip kan säga upp vilka de vill.

”Det ska inte ske någon principiell förändring rörande uppsägningar på grund av arbetsbrist. Dock bör möjligheten till undantag från turordningsreglerna utökas”, står det ändå i förslaget till avsiktsförklaring.

Rätten till omställning och kompetensutveckling ska enligt avsiktsförklaringen utökas till att omfatta även visstidsanställda och sjuka, vilket LO har krävt som en del i byteshandeln för att ge arbetsgivarna ökad möjligt att säga upp vilka de vill.

En del i den överenskommelsen förutsätter att staten är med och betalar för denna omställning och kompetensutveckling.

Men en punkt i avsiktsförklaringen går åt ett annat håll. Det föreslås att parterna utreder en alternativ kollektivavtalad arbetslivsförsäkring. Den ska i så fall ersätta dagens offentligt finansierade arbetslöshetsförsäkring.

Enligt avsiktsförklaringen pausas förhandlingarna om en ny arbetsrätt till tidigast i maj 2020, då avtalsförhandlingarna om nya löner väntas vara avklarade. Målsättningen är att senast i september 2020 träffa en överenskommelse om det som berörs i avsiktsförklaringen.