Långsam resa mot mer heltid
Nu ska heltid bli norm. Och heltidsarbetet ökar sakta i vård och omsorg. Samtidigt minskar det i nästan var femte kommun, visar Kommunalarbetarens granskning.
– Det här är ett långsiktigt arbete. Det går lite framåt och sedan lite bakåt men det är inte okej att det går åt fel håll i de kommuner där det gör det, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.
Vård och omsorg är inte som de flesta andra branscher. Här har det tidigare varit ganska ovanligt att jobba heltid.
Facket har i årtionden kämpat för detta, inte minst utifrån kvinnors möjlighet att försörja sig. I takt med att arbetskraftsbristen blivit tydlig har heltid även blivit en fråga för arbetsgivarna.
I det avtal som slöts mellan Kommunal och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting för tre år sedan, slås det fast att heltid ska bli norm i kommuner och regioner.
Källa: KA:s enkätundersökning, svar från 223 kommuner (svarsfrekvens 77 procent)
Kommunalarbetaren har jämfört hur det såg ut med andelen heltidsarbetande inom kommunal vård- och omsorg innan avtalet slöts med de senaste siffrorna, som gäller 2018.
Jämförelsen visar att i genomsnitt i landets kommuner har andelen som arbetar heltid i vård och omsorg ökat från 42 procent till 46 procent. Och i 74 procent av kommunerna ökar andelen heltidsarbetande. Men i 19 procent av kommunerna har det minskat. I sju procent av kommunerna står det stilla.
Vi har också gjort en enkätundersökning till kommunernas vård- och omsorgschefer och bland annat frågat om kommunen har beslut om att nyanställning ska ske på heltid. Avtalet mellan Kommunal och SKL poängterar just vikten av att nyanställningar ska vara på heltid.
Ungefär hälften av kommunerna har sådana beslut och nästan var tredje kommun har inte det.
Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik hos SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är kritisk mot att det fortfarande saknas sådana beslut på flera håll.
– Politikerna på högsta nivå måste förstå vikten av heltidsarbete som norm, då är det väldigt bra om man manifesterar det i ett politiskt beslut. Vi jobbar mycket med våra politiker, säger hon.
Och det finns ett tydligt samband mellan hur siffrorna för andelen heltidsarbetande har utvecklats och i fall kommunen har beslut om nyanställning på heltid. I de 74 kommuner där utvecklingen gått bakåt eller står stilla saknas nyanställningsbeslut i hälften. I 24 procent av de kommunerna finns beslut om att nyanställning ska ske på heltid.
Vi fick svar från 223 av landets 290 kommuner (77 procent).
Har andelen heltidsarbetande ökat eller minskat?
Finns beslut om heltid för nyanställda?
Vilka förändringar innebär heltidsresan för de anställda?
- Arbete på två eller flera platser: 79 procent
- Längre eller fler och kortare pass: 49 procent
- Helgarbete oftare: 30 procent
- Fler delade turer: 11 procent
- Ingen förändring: 2 procent
- Vet ej: 16 procent
Fotnot: Siffrorna bygger på svar från kommuncheferna i 233 kommuner.
Fyra kommunalare om heltidsresan
Anita Månsson Undersköterska, 61 år, Källhaga demensboende i Hörby Hörby tror sig inte klara målet till 2021 att heltid ska vara norm vid nyanställning. Vad tycker du om det?
”Det är väldigt dåligt. Man måste ha det som mål, särskilt när vi ser att det är svårt att få in nya i yrket. Jag jobbar natt och har efter många års kämpande fått upp min sysselsättningsgrad så jag ligger på 90 procent nu. Samtidigt är det lite svårt med heltid. Det behövs ett visst antal huvuden på kvällar och helger. Men rätten till heltid ska finnas och egentligen är det väl arbetsgivarens sak att lösa.”
Veronica Wiegandt Undersköterska, 29 år, Östra hemtjänsten i Gagnef Gagnef saknar beslut om att nyanställning ska ske på heltid. Hur ser du på att du inte fick heltid?
”Jag blev fast anställd nu, på 75 procent. Men när barnen blir större vill jag jobba 100 procent. Det är bra om alla erbjuds 100 procent, man får ut mer pengar. Jag tror att många vill jobba heltid, mina vänner vill det. Hur många hantverkare jobbar 75 procent?”
Anna-Lena Wilhelmsson Boendehandledare, 56 år, Herrgårdsvägens gruppbostad i Umeå Umeå har haft en stor ökning av andelen heltidsanställda, hur fungerar det?
”Jag har alltid haft heltid. Men nu är schemat en stressfaktor, vi har fått varannan helg, det är svårt att få en vettig återhämtning. För dem som inte vill gå till andra ställen blir resurspassen ett arbetsmiljöproblem. Det är svårt att utnyttja passen effektivt, om det inte finns behov på andra arbetsplatser finns det ingen planering för vad jag ska göra. Det gör att det blir dyrare att ha mig i tjänst då.”
Linda Halldén Undersköterska/arbetsplatsombud, 45 år, Hemtjänsten Östra innerstan i Säffle Hur är det att jobba på flera ställen, som är en konsekvens av heltidsresan?
”Jag tycker att det är rätt kul. Man blir lätt hemmablind och då kan det vara kul att komma ut till ett annat ställe. Jag jobbar heltid. Jobbet är likadant i vilket område jag än är. För du kommer till de gamla på morgonen och du ska hjälpa dem med frukost och du ska hjälpa dem att klä på sig.
Sedan kanske det inte riktigt blir brukaren i fokus när det blir många olika personal som kommer.”
Så gjorde vi
Sedan 2016 arbetar kommuner och regioner för heltid som norm. Projektet kallas heltidsresan.
Arbetet inleddes utifrån avtalet som då träffades mellan Kommunal och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Arbetsgivarna ska ha en handlingsplan som ska stämmas av årligen fram till 31 maj 2021.
Kommunalarbetaren har granskat processen utifrån officiell statistik (Kolada, kommun och landstingsdatabasen) gällande 2015 och 2018 och en egen enkät som besvarats av 77 procent av chefer ansvariga för äldreomsorg och funktionshinderomsorg.