Vad innebär automatisering och robotisering för medlemmar i IF Metall och Kommunal? 

Marie Nilsson (MN), IF Metall: – Automatisering betyder inte alltid att jobbet får större innehåll, arbetsuppgifter kan också utarmas. När ny teknik införs är det viktigt att våra medlemmar får vara med i processen så att baksidorna kan undvikas. Men givetvis är det bra att tunga arbetsuppgifter automatiseras. 

Tobias Baudin (TB), Kommunal: – Lite har hänt med den nya tekniken inom våra yrken. Det finns robotdammsugare, intelligenta duschar och toaletter. Ny teknik kan förbättra arbetsmiljön för personalen och förbättra situationer som kan upplevas som integritetskränkande för de äldre.

– Tekniken kommer att komma på grund av komptensförsörjningsbristen i offentlig sektor. En baksida med digitaliseringen är minutstyrning och känslan av övervakning. Vi behöver också få våra medlemmar mer delaktiga när det sker förändringar på arbetsplatserna. 

Undersköterskan Åsa Thilkjaer berättar att de hjälpmedlen är de samma som på 80-talet. Varför? 

TB: – Man har inte sett värdet av yrkesskickliga undersköterskor. Att ta hand om deras kroppar så att de orkar jobba längre. Ny teknik kostar men det gör också sjukskrivningar och att inte orka jobba fram till pensionen. 

– Jag tror att vi har något att lära av industrin. Vi pratar om hur vi kan höja statusen, mer teknik kan göra jobbet mer lockande, inte minst för unga. 

MN: – Det är märkligt att så lite hänt. Det är förmodligen så att det varit så lätt att få tag i personal att det inte behövts. 

Kan man automatisera äldreomsorgen som man har automatiserat industrin?

TB: – När jag var ung trodde jag att industrijobben skulle försvinna i framtiden, robotarna skulle ta över. Men att ta bort dåliga arbetsmoment är bara positivt. Offentlig sektor kan lära av det, till exempel hjälpmedel för duschar och toalett­besök. 

Inom industrin är det företaget som gör investeringarna, men vem ska betala för ny teknik i välfärden? 

TB: – Grunden är att huvudmannen finansierar. Det behövs stimulansmedel från regeringen. Teknik är dyrare i början, när det blir mer vanligt sjunker priset. Det handlar också om investeringar i utbildning annars sjunker kvaliteten. De  yrkena måste värdesättas mer. 

Ett datorprogram spottar ut hur lång tid det tar att duscha en dement person. Det kanske inte ens fungerar bra i industrin och det gör det definitivt inte med människor.

Tobias Baudin

Märker ni av något intresse från regeringen? 

TB: – Man har tillsatt en utredning om välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Mer behöver göras och framför allt kraftfulla stöd. Kommunerna ska inte uppfinna sina egna lösningar, men utbytet måste öka så att de lär sig av varandra. 

MN: – En sak som skiljer oss åt är att vi har kontinuerlig drift och produktion och även vårdbehovet pågår dygnet runt, ändå organiserar vi vårt arbete så olika. För oss är det självklart att gå på rullande skiftsystem där 100 procents arbetstid är normen. I Kommunals verksamheter är det vanligt att man jobbar uppstyckat efter när det finns arbetstoppar. 

Industriarbetaren Stellan Samuelsson berättar att när hans kolleger vill ha ett hjälpmedel ser de till att få det. När arbetsgivaren ville ändra deras scheman satte de sig på tvären och fick som de ville. Kan Kommunal inspireras av metallarnas fackliga kamp? 

TB: – Normen i kvinnodominerade yrken har varit deltid och delade turer. Normen måste bli heltid. Vi kan säkert göra mer när det gäller hjälpmedel och att använda arbetsmiljölagen.  

MN: – Det finns en annan sida inom industrin. Allt monotont och tungt arbete är inte borta. Vi har också en problematik med att unga bemanningsanställda gör de tuffaste jobben och att de byts ut. Det är en cynisk inställning och något vi behöver jobba mer med. 

Belastningsskador är fortfarande höga inom industrin, särskilt på de kvinnodominerade arbetsplatserna. 

MN: – Vi driver ett projektarbete kring de här frågorna mot tvättindustrin. Positiva förändringar kan inspirera andra arbetsplatser. 

– Mycket handlar också om traditioner när man lägger upp jobben. Vi behöver övertyga våra medlemmar att det ibland går att göra på andra sätt. 

TB: – Hjälpmedel som finns ska användas, vi ska inte gena på grund av tidsbrist.  

Har man jobbat i 15 år på samma arbetsplats kan det vara skrämmande att jobba på ett annat sätt. Det gäller att våga testa nya arbetssätt för att hitta ett hållbart arbetsliv. 

Varför har det hänt så mycket på IF Metalls arbetsplatser när det gäller hjälpmedel men inte på Kommunals?

MN: – Jag har svårt att uttala mig om Kommunals områden. Men jag kan tänka mig att i industrin har vi ständiga effektiviseringskrav som gör att man automatiserar. Det handlar om konkurrenssituationen. Ska vi ha produktion i Sverige måste vi vara effektivare än andra. Det går inte att överföra på arbetet med människor i vården. Det skulle i så fall handla om att frigöra tid till det mer mänskliga mötet. 

TB: – Det vi fått känna på i tankegångar från industrin är de som påverkas av minutstyrning. Ett datorprogram spottar ut hur lång tid det tar att duscha en dement person. Det kanske inte ens fungerar bra i industrin och det gör det definitivt inte med människor. 

Ofta är det männen som får frågor om de vill lära sig nya saker och utveckla sig, det kan bero på att män är arbetsledare. Det behövs fler kvinnliga förebilder.

Marie Nilsson

Har Kommunal misslyckats med att driva frågor om hjälpmedel?

TB: – Våra skyddsombud har varit bra när det gäller att få till att använda de hjälpmedel som finns. Det är svårare att hävda arbetsmiljölagen när det gäller en robotdusch. Det finns också ett avstånd till ny teknik. Om medlemmar känner skepsis, vad känner då inte de äldre? Ordet robotdusch kan skrämmas: ”usch, jag vill inte att en robot ska duscha mig”. 

Teknik kan renodla yrkesuppgifter. Men undersköterskan Åsa berättar att deras kök försvann för två år sedan. De får beställa mat, städa och bära tunga förpackningar. 

TB: – Här finns det mycket att göra. Det måste bli tydligt vad en undersköterska ska göra. Här måste ny teknik komma. Man har sett våra medlemmar som utbytbara.

Trots all automatisering inom industrin är det kvinnor som har de tyngsta och mest ensidiga jobben? 

MN: – I tvättindustrin har inte automatiseringen nått så långt.  Det finns så mycket traditioner att jobba med. I tillverkningsindustrin finns många kvinnor inom paketering. Ofta är det männen som får frågor om de vill lära sig nya saker och utveckla sig, det kan bero på att män är arbetsledare. Det behövs fler kvinnliga förebilder. Det behövs annan coachning, ställa frågan annorlunda till män och kvinnor. 

TB: – Ett klassiskt jämställdhetsmönster. Vi har ändrat angreppssätt. Förr dominerade argumentationen att det är synd om kvinnorna i vården och därför ska de ha högre lön. Vi vänder på det och säger att de är yrkesskickliga välfärdsarbetare. De får välfärden att fungera så att Maries medlemmar kan gå till jobbet.

Fotnot: Reportaget är ett samarbete mellan Kommunalarbetaren och Dagens Arbete.