– Jag har ingen kraft kvar.

Kvinnan som sitter mittemot oss i köket i en lägenhet i Stockholmsområdet har mörka ringar under ögonen. Just i dag har hon ”bara” jobbat elva timmar i hemtjänsten, men andra dagar kan det bli mer. Hon berättar om månader när hon arbetat 250 timmar, hur hon inte hinner träffa sin familj, inte har några raster och inte hinner gå på toaletten. Men det är inte bara det – trots slitet tjänar hon mindre än en heltidslön.

– Jag jobbade från klockan sju på morgonen till halv elva på kvällen och min lön var bara 11 000 kronor. Jag har ingen ob, ingen semester, jag jobbade nätter, kvällar, lördagar och söndagar, berättar hon.

Hon visar upp ett lönebesked där hon tjänat 14 000 kronor före skatt – samtidigt som hon arbetat 260 timmar den månaden. Det ger en timlön på knappt 54 kronor, vilket är 51 kronor mindre än lägstalönen i kollektivavtalet.

Hon är inte ensam. Runt köksbordet sitter flera som arbetar eller har arbetat på hemtjänstföretaget Enklare Vardag. De kommer alla från Iran och flera av dem har kommit till Sverige med hjälp av arbetstillstånd knutna till företaget. De berättar hur de arbetar betydligt mer än vad lagen tillåter och för mycket låga löner. En person med insyn i företagets administration ger exempel på en anställd som arbetade 250 timmar en månad men bara fick betalt för 160 timmar.

– Jag jobbar sju dagar i veckan, min familj säger att jag aldrig är hemma. Jag jobbar varje dag till sent, berättar en av de anställda.

Enklare Vardag är ett stort företag. I Stockholms stad har de sjunde störst omsättning bland hemtjänstföretagen, bakom jättar som Attendo. De har avtal med sju kommuner i Stockholmsområdet och hade i december förra året totalt 202 kunder.

Vi har pratat med nio personer som arbetar på Enklare Vardag, har arbetat där eller har annan insyn i företaget. Det är såväl personer som haft arbetstillstånd och asylsökande som ”vanliga” anställda. De har erfarenheter från företaget i nästan alla kommuner där det är verksamt. De ger alla samma bild: Enklare Vardag ägnar sig åt ett omfattande och systematiskt utnyttjande av sin personal.

Så utnyttjar Enklare Vardag personalen

 

Enklare Vardag har kollektivavtal – och på pappret är lönerna tillräckligt höga. Men flera av våra källor berättar att företagets vd kräver att vissa av dem som arbetar på arbetstillstånd ska jobba ett visst antal timmar i månaden – ofta runt 200 timmar. Jobbar de mindre måste de betala tillbaka delar av den redan låga lönen.

– Om jag jobbar 200 timmar behöver jag inte betala tillbaka. Men om jag jobbar 165 eller 170 timmar måste jag lämna tillbaka 4000 eller 5000 varje månad, berättar en anställd.

Det gäller dock bara registrerad tid hos kunderna – inte restiden mellan kunder. Det betyder att de 200 timmarna i själva verket är ännu fler.

– För att få ihop en timme måste du i verkligheten jobba mycket mer. Det är inte så att om du arbetar åtta timmar så får du betalt för åtta timmar, säger en källa.

Vi har också pratat med en person som med egna ögon har sett hur personal strax efter löning tagit ut kontanter och lämnat över dem till en mellanhand som mött upp direkt vid bankomaten. En annan berättar att han tvingats betala pengar ur egen ficka till kunder för att de inte ska byta till ett annat hemtjänstföretag.

Jag jobbar sju dagar i veckan, min familj säger att jag aldrig är hemma. Jag jobbar varje dag till sent.

Anställd på Enklare Vardag

Personalen vi träffar är några av de 53 personer som beviljats arbetstillstånd för att jobba på Enklare Vardag sedan 2009. Det är många. Enklare Vardag ligger trea på listan över de hemtjänstföretag i Sverige med flest ansökningar om arbetstillstånd de senaste fem åren. De två som har fler är betydligt större företag.

En övervägande majoritet av de som beviljats arbetstillstånd för jobb på Enklare Vardag, 37 stycken, är iranska medborgare. Ytterligare 10 är svenska medborgare, men vilket medborgarskap de hade när de kom till Sverige är okänt, enligt Migrationsverket.

Flera berättar om hot om att tvingas åka tillbaka till Iran om arbetsvillkoren inte passar. Det tar fyra år innan någon med arbetstillstånd kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd. Under den tiden biter personalen ihop och vågar inte berätta vad som sker i företaget, av rädsla för att tvingas lämna landet.

– Det är jättehårt att arbeta där. De hotar mig, om du inte gör som vi säger kan vi avsluta ditt arbetstillstånd, berättar en anställd.

Vi har också fått uppgifter från flera håll om att personal har tvingats skriva på ett uppsägningspapper utan datum för att få en tillsvidareanställning.

– På så sätt kan företaget när som helst bli av med en genom att skriva ett datum tre månader bak i tiden och så får man sluta på dagen, säger en anställd.

Att personalen med arbetstillstånd kan arbeta så mycket som 250 timmar en månad utan att kommunerna upptäcker det, beror enligt källor på att företaget fuskar med tidrapporteringen. Samma person kan arbeta under flera andra personers namn. En och samma persons namn används ibland också i flera olika kommuner.

– Företaget utnyttjar sekretessen mellan kommunerna. Alla använder samma program för insatsregistrering, Phoniro. Om man tog bort spärren mellan kommunerna skulle man direkt se allt som inte stämmer, alla dubbelregistreringar, säger en källa.

Om jag jobbar 200 timmar behöver jag inte betala tillbaka. Men om jag jobbar 165 eller 170 timmar måste jag lämna tillbaka 4000 eller 5000 varje månad.

Anställd på Enklare Vardag

Vi har tagit del av dokumentation som bevisar fusket med tidrapporteringen. När vi jämför tidrapporteringar till Försäkringskassan för personlig assistans, som Enklare Vardag också bedriver, och inloggningar i hemtjänsten i Upplands Väsby kommun, går det inte ihop.

Fyra dagar förra året har samma person på pappret jobbat samma dagar och samma tider både som personlig assistent och inom hemtjänsten. Vid ett av dessa tillfällen är samma person dessutom registrerad också i Stockholms hemtjänst – alltså på tre ställen samtidigt.

Och Upplands Väsby kommun har upptäckt fler tidsregistreringar som inte går ihop.

– Man har registrerat arbete hos två olika individer mycket kort efter varandra, där man skulle ha behövt teleportera sig för att hinna, säger socialchefen Magnus Lublin.

Alla våra källor beskriver fusk gentemot kommunerna och flera berättar också om rena olagligheter, som att de anställda tvingas vara med och förmedla svarta löner. En del av kontanterna som personalen betalar tillbaka går enligt källor med god insyn i företaget till att betala anhöriganställda som arbetar under andra personers namn. Anledningen till det är att anhöriganställningar inte är tillåtet i de flesta kommuner.

Personal berättar att de kan få order från vd:n om att ge kontanter direkt till kunder som sedan ger dem till sina anhöriga som lön.

– Jag loggar in och ut med mobilen hos kunder jag aldrig jobbar hos. Vd:n ringer mig och säger att jag måste ge 3000 till den kunden och 3000 till den kunden, säger en anställd.

Upplands Väsby har också sett tecken på att det förekommer anhöriganställningar på Enklare Vardag.

– Vi har skäl att misstänka men inte lyckats belägga att det förekommer anhöriganställningar. Vi tror att man går hem till sin mamma men det registreras att man går hem till någon annan, säger socialchefen Magnus Lublin.

Dessutom – vid ett tillfälle dök inte upp personalen upp trots sin inloggning hos kunden. I stället kom kundens son, som inte är anställd i företaget, och hämtade upp kunden som skulle ha ledsagning till ett korttidsboende.

Jag loggar in och ut med mobilen hos kunder jag aldrig jobbar hos. Vd:n ringer mig och säger att jag måste ge 3000 till den kunden och 3000 till den kunden.

Anställd på Enklare Vardag

Våra källor berättar också om andra sätt som företaget rundar och utnyttjar systemet på:

Arbetstillstånd till släktingar

En del av de som har kommit på arbetstillstånd för att jobba på Enklare Vardag är enligt våra källor familj och släktingar till företagets vd Fariba Bameti. Vi har också tagit del av dokument som visar att ett stort antal familjemedlemmar och släktingar till henne har varit anställda på Enklare Vardag.

Våra källor menar att vissa av dem inte arbetar alls i företaget utan bara är anställda på pappret. Det är bland annat under deras namn som andra anställda jobbar. Vi har sett dokumentation på att en anställd – en släkting till vd:n – har registrerats hos en kund, samtidigt som hon enligt sin egen Instagram befann sig i Iran. Vi har också fått uppgifter från flera oberoende källor om specifika personer som inte arbetar mer än på pappret.

En person som arbetar i företaget säger ironiskt:

– Det finns två i Sverige som ger uppehållstillstånd – Migrationsverket och Fariba Bameti.

Fejkat vårdbehov

Flera källor berättar också om brukare som har fejkat eller överdrivit sitt behov av hemtjänst, mot att de får betalt av företaget.

– En kund hade till exempel 40 timmar i månaden. Hon behövde inte hjälp, hon ville bara tjäna pengar. En gång i veckan åker personal dit och storstädar hennes lägenhet så att den ser fräsch och fin ut, det är allt man gör hos henne, berättar en anställd.

Försökte köpa kunder

Företagets vd har också erbjudit en anställd på ett annat företag svarta pengar för att ta med sig kunder till Enklare Vardag. Det bevisas av en ljudinspelning, som våren 2018 spelades upp för representanter för Stockholm, Sollentuna och Upplands Väsby kommun.

På den hörs vd Fariba Bameti prata i telefon med en anställd i ett annat hemtjänstföretag, som erbjuder sig att komma över till Enklare Vardag och ta med sig ett antal av sina brukare. Efter att ha frågat vad hen kan få för det, erbjuder Fariba Bameti en större summa pengar, svart ur egen ficka.

Det går väldigt bra ekonomiskt för Enklare Vardag. De senaste fem åren har företaget gjort mellan tre och åtta miljoner kronor i vinst årligen –  totalt 28 miljoner kronor.

Företagets ägare, vd Fariba Bameti, har också vid ett flertal tillfällen tagit ut vinstutdelningar ur koncernen. 2018 tog hon ut en miljon kronor, och totalt sedan 2012 rör det sig om nio miljoner kronor.

Hon äger även ett fastighetsbolag i samma koncern. 2015 köpte det företaget två fastigheter på exekutiv auktion hos Kronofogden för totalt närmare tio miljoner kronor. En var en villa i skärgården som såldes vidare med vinst, en annan är ett flerfamiljhus i Danderyd.

Det här företaget har pressat mig och alla andra som jobbar där så att vi är på gränsen till galenskap.

Anställd på Enklare Vardag

Fariba Bameti bor i en bostadsrätt på Östermalm och de stora vinsterna för företaget märks även i hennes privatekonomi. Åren 2009-2017 har hon tjänat över 20 miljoner kronor, kapitalinkomster inräknat. Det ger en genomsnittlig årsinkomst på 2,5 miljoner kronor.

När vi berättar för personalen runt köksbordet hur mycket hon har tjänat, börjar de prata upprört i munnen på varandra.

– Det är min lön, det är hennes lön, det är hans lön!

De är arga. Och ledsna.

– Det är sådana som mig som hon har levt på. Jag blir galen. Vad har jag fått utstå för att hon ska tjäna de här pengarna, säger en av kvinnorna medan tårarna börjar rinna.

Personalen berättar att vd:n förbjudit dem att gå med i facket och hänvisat till när en anställd ställde till bekymmer. Kvinnan som nu inte kan sluta gråta säger att hon då tänkte att det var hemskt gjort mot någon som vill hjälpa en.

– Nu förstår jag. Under alla dessa år, hur många människor som blivit förstörda och överkörda av henne. Vad har de gått igenom för att våga gå till facket. Hon har den här pyramiden där vi är slavar och hon härskare. Jag mår jättedåligt av att veta att jag är så långt ner i pyramiden.

Hon ser förtvivlad ut. När vi lämnar lägenheten står två av kvinnorna i dörröppningen, det är sent och de ska börja arbeta klockan sju nästa dag. De är rädda och ber oss gång på gång att få förbli anonyma. Rädslan förenar alla vi pratar med. En av de anställda sammanfattar det:

– Det här företaget har pressat mig och alla andra som jobbar där så att vi är på gränsen till galenskap.

Så går fusket till

De flesta kommuner har elektroniska tidsregistreringssystem för att registrera att personalen har varit hos brukaren, där man loggar in och ut hos den äldre med en telefon. Systemen går att manipulera – vilket också granskningar i kommunerna Järfälla och Upplands Väsby har visat.

Vid kontroller har kommunerna upptäckt att inloggningskvittenserna som ska sitta uppe på väggen hos alla kunder vid ett flertal tillfällen har varit bortplockade, eller aldrig har satts upp.

– De har även tagits med från bostaden av Enklare Vardags personal, säger Magnus Lublin, socialchef i Upplands Väsby.

I Järfälla har ett antal anställda inte kvitterat sina besök över huvud taget. Många besök har också registrerats i efterhand vilket gör att det inte går att kontrollera om de utförts.

De vi träffar berättar att de har suttit hemma med tre telefoner och loggat in och ut hos kunder under andra personers namn. Flera personer har oberoende av varandra berättat om anställda som går runt med inloggningskvittenser i fickorna så att de kan logga in var de än är. En person som har arbetat i företaget berättar:

– Jag var hemma hos en kund där kvittensen inte satt uppe, så jag frågade en annan personal varför den inte fanns på plats. Hen sa att ”jag har den i fickan”, jag sa att man inte får det men fick till svar att ”jag måste jobba 250 timmar per månad och det hinner jag inte, så då har jag den i fickan och loggar in och ut”, berättar källan.

 

Så gjordes granskningen

Arbetet och Kommunalarbetaren har intervjuat nio personer som arbetar på Enklare Vardag, har arbetat där eller har annan god insyn i företaget. Alla har valt att vara anonyma i artiklarna men vi känner till deras identitet.

Våra källor ger en samstämmig bild av arbetsvillkoren på företaget, samt fusket gentemot kommunerna.

Bilden stöds också av skriftlig dokumentation som scheman, tidsregistreringar samt annan intern dokumentation från företaget som vi tagit del av.

Vi har valt att referera till dokumentationen men inte publicera den i sin helhet, eftersom vi då skulle riskera att avslöja källor.

Flera kommuner har också utrett Enklare Vardag och flera har hittat brister i bland annat tidsrapporteringen.