Anställda med arbetstillstånd som utnyttjas och tvingas arbeta långa dagar utan att få betalt för all tid och tvingas betala tillbaka lön, fusk med tidsregistreringar och personal som jobbar under falskt namn. Det är några av de saker som KA och Arbetet i dag har avslöjat pågår på hemtjänstföretaget Enklare Vardag, enligt såväl källor som dokumentation.

Elisabeth Antfolk är ordförande för Kommunals sektion för privat vård och omsorg i Stockholm och är upprörd.

– Det är fullkomligt förkastligt att det här kan ske. Trots att man inför kontrollsystem på kontrollsystem så går det fortare att hitta sätt att runda dem än det går att införa nästa kontrollsystem. Och det i en bransch som bekostas av skattemedel, där vi än en gång tvingas säga att det genererar vinst i fickorna på de som skor sig på andra människors bekostnad, säger Elisabeth Antfolk.

Hon tillägger att det dessutom rör sig om människor i extra utsatta positioner, som kommit till Sverige med hopp om en bättre framtid.

– Och så blir man cyniskt och beräknande utnyttjad av människor på det här viset.

Elisabeth Antfolk arbetar själv i hemtjänsten och använder sig av tidsregistreringssystem där hon måste logga in och ut hos brukarna för att visa att hon har varit på plats och utfört hemtjänsten. Den här typen av system har varit omdebatterade och kritiserade sedan de infördes, för att de ökar stressen – särskilt när de krånglar – och för att personalen känner sig övervakad. Det gör henne extra upprörd att det finns de som fuskar med systemen men kommer undan med det.

– Jag lever under ett kontrollsystem som har kommit till för att det finns oseriösa hemtjänstutövare. Det är ett kontrollsystem som är ett arbetsmiljöproblem för många i hemtjänsten, säger hon.

Hon är kritisk till de kommuner som har nöjt sig med att be Enklare Vardag kommentera de anklagelser som tidigare kommit in, och att man inte har gjort oanmälda kontroller.

– Det här är ju ett uppenbart bedrägligt beteende och då undrar jag hur man inte kan anse sig ha mandat att agera mot ett uppenbart bedrägligt beteende när man har faktakunskaper om det. I så fall tycker jag att kommunerna ska bli jättetydliga med exakt hur stor bevisbördan är, så att vi vet på alla nivåer vad vi har att förhålla oss till.

Hon förstår inte heller de kommuner som ansett att de inte kunde agera på ljudinspelningen där Enklare Vardags vd erbjuder pengar för kunder.

– Om man hör någon erbjuda pengar under bordet för att sno med sig en kund från ett företag till ett annat, hur kan man välja att inte förhålla sig till det då och förstå det oseriösa i det som sker på ljudinspelningen?

Argumenten från de kommuner som hittat fusk men menar att det inte håller juridiskt för att häva avtalen, köper hon inte heller. I så fall är avtalen felaktigt utformade.

– Om man juridiskt inte kan komma åt det här, då ligger det stora problemet i hur man tecknar avtalen. Då borde varenda kommuns jurister gå in och titta på hur man gör för att teckna om avtalen. Om man som kommun har kännedom om sådana här oegentligheter men inte agerar, då gör man ett aktivt val att inte ta större ansvar för att påverka situationen, säger Elisabeth Antfolk.

Avslöjandet om Enklare Vardag kommer inte som någon överraskning för Elisabeth Antfolk. Hon har hört den här typen av uppgifter om företaget ända sedan hon började arbeta fackligt 2013. Kommunal har genom åren mött många människor som har berättat hur de har utnyttjats av företaget. Eftersom de har varit rädda för att tvingas lämna Sverige har de inte vågat gå vidare.

– Vi har vetat saker men vi sitter med bakbundna händer. Man berättar för oss och visar papper med konstiga siffror, konstiga anställningsavtal och saker som inte stämmer, orimliga scheman och så vidare. Men man vågar inte låta Kommunal gå in och försöka åtgärda situationen, därför att man löper alldeles för stora risker. Vi som fackliga företrädare blir ju jättefrustrerade över att inte kunna bistå dem på något sätt, säger hon.

Sedan 2009 har 53 personer kommit till Sverige med hjälp av arbetstillstånd knutna till Enklare Vardag. Elisabeth Antfolk säger att företaget alltid har stuckit ut när det gäller det.

– Så länge jag har varit facklig så har Enklare Vardag varit det företag som haft flest utlandsfödda människor i sådana här migrationsärendeanställningar.

Hon tycker att Migrationsverket borde reagera när ett företag är så överrepresenterat i migrationsärenden.

Kommunal har genom åren drivit ett antal ”vanliga” ärenden för medlemmar på Enklare Vardag. Just nu har avdelning Stockholm hand om ett fall där fyra personer har arbetat för mycket. Kommunal hävdar att det rör sig om såväl kollektivavtalsbrott som brott mot arbetstidslagen.

I de fallen rör det sig dock inte om att personalen inte fått betalt för tiden de arbetar. Elisabeth Antfolk berättar att hon tidigare haft mycket med Enklare Vardag att göra för att de inte följde kollektivavtalet när det gäller de extra semesterdagarna för personal över 40.

– Trots att de alltid har haft kollektivavtal skrev de konsekvent ner antalet semesterdagar till det som gäller enligt lagen. Då får man ju personal att arbeta sex dagar mer per år, när de egentligen ska vara lediga mot betalning. Men eftersom det är människor som inte kan läsa på svenska så försöker man aktivt hålla nere anställningsvillkoren till så låg nivå det bara går.