Erik Sandström, Göran Lind och Threse Östensson på väg ut på uppdrag.

Erik Sandström, Göran Lind och Threse Östensson på väg ut på uppdrag.

– Aarrhh! Det här är fan läskigt.

Tonårspojken fäktar med armarna där han står i entréhallen på Grubbeskolan i Umeå, med ett par VR-glasögon framför ögonen. Det är lunchrast och han och hans klasskompisar har tagit chansen att prova den mobila VR-utrustning som Therese Östensson tagit hit i dag. Under tiden går hon och hennes fritidsledarkolleger runt och delar ut foldrar om den nya satsningen Mobil mötesplats. Den går ut på att fritidsgården erbjuder fasta gruppaktiviteter i stället för att, som förr, bara vara ett ställe att ”hänga på”.

Therese Östensson med Disa Avelin.

Det hela är ett försök att vända en nedåtgående trend: De senaste åren har allt färre ungdomar sökt sig till några av kommunens fritidsgårdar.

I våras tog fritidsnämnden beslut om att satsa på en mobil fritidsgårdsverksamhet, inspirerade av andra kommuner i landet.

– Vi kan inte sticka under stol med att de bestämde det över våra huvuden, säger Göran Lind, som icke desto mindre sökte tjänsten som arbetsledare för det mobila teamet. Han tyckte nämligen att beslutet var utmärkt. Det gjorde också Therese Östensson och Erik Sandström.

– Jag sökte redan innan annonsen var ute, eftersom jag tyckte det lät som helt rätt tänk. Ungdomarna är flexibla, då måste vi också vara det, säger Erik Sandström.

Therese Östensson nickar. Hon hade i många år arbetat på en och samma gård och tyckte det vore en intressant utmaning att få möta fler ungdomar och jobba med nya typer av aktiviteter.

Ungdomarna är flexibla, då måste vi också vara det.

Erik Sandström

De tre fritidsledarna ägnade hösten åt att lära känna varandra, men framför allt åt att planera, bland annat genom att göra en förstudie. De skickade ut enkäter till alla 857 högstadieungdomar i de berörda geografiska områdena. Frågorna handlade bland annat om vilken sorts aktiviteter de önskade sig och vilka tider i veckan de ville att fritidsledarna ska finnas tillgängliga. 570 svar kom in och utifrån dem gjorde de tre ett förslag med valbara aktiviteter.

Bland det som erbjuds nu i vinter finns till exempel arrangör och ledarskap, inredning och design, hbtq samt en motorgrupp. Det sistnämnda är ett försök att nå de många motorintresserade ungdomar som finns i och omkring stadskärnan.

– De uttrycker ofta att de inte får samma stöd som kompisar med andra intressen. Och på fritidsgårdarna finns det sällan möjlighet att parkera eller stå och meka, så i stället hittar de sina egna mötesplatser. Det vore bättre om de hade ett ställe där det finns ansvarstagande fritidsledare och nånstans att gå in och värma sig ibland, säger Therese Östensson.

Therese Östensson och Erik Sandström tillsammans med ungdomarna Oliver Falk, Teddy Sandow, Tella Boman och Elin Wiklund.

Det är hon som ska ansvara för den gruppen.

– Bara vi hittar ett bra ställe att vara på!

När rasten på Grubbeskolan är slut beger sig hon och de andra till sitt kontor i den stora fritidsgårdsbyggnad som de under hösten städat och gjort i ordning för att bättre motsvara det nya tänket.

Så har det blivit kväll. Ute är det nära tjugo minusgrader, men ändå har en hel rad ungdomar och några föräldrar tagit sig hit för att få veta vad den mobila fritidsgården har att erbjuda.

Här möts de av söt bulldoft och möjlighet att prova allt från gym och biljard till musikskapande och anmäla sig till alla de aktiviteter som erbjuds. Fritidsledarna och deras assistenter är glatt överraskade över hur många som dykt upp.

– Några kom med buss från andra sidan stan! Det här känns jättespännande, säger Therese Östensson.

Mobila fritidsgårdar

  • Mobila fritidsgårdar har börjat dyka upp här och var i landet de senaste åren.
  • Konceptet ser olika ut på olika ställen, till exempel med bussar inredda som fritidsgårdar.
  • I Umeå är framför allt fritidsledarna och ungdomarna mobila, medan aktiviteterna äger rum både i befintliga fritidsgårdar och andra lokaler eller platser.