Som KA rapporterat om inför nu många kommuner kortade nattpass, med konsekvensen att personalen får arbeta fler nattpass för att komma upp i samma lön och arbetstid. I många kommuner är missnöjet stort. Undersköterskor runt om i landet har organiserat sig mot förändringen, som i Söderköping där personalen ordnade ett stormöte och samlade in runt 250 namnunderskrifter på sina protestlistor.

I kommuner som Kungälv och Stenungsund har undersköterskornas protester lyckats, och kommunerna har dragit tillbaka sina förslag. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund säger till KA att det inte är rimligt att undersköterskorna ska behöva arbeta fler nattpass.

– Jag tycker inte det är rimligt. Och framförallt fungerar det inte att kommunerna inför sådana förändringar utan att först ha en dialog med personalen. Tvång är aldrig en bra lösning, säger hon.

De kommuner KA har varit i kontakt med har kortat nattpassen från tio till nio timmar. Många kommuner kallar schemaförändringen för ”hälsosamma scheman” och hänvisar till att det är mer hälsosamt att arbeta kortare arbetspass. De hänvisar också ofta till Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s riktlinjer.

Jeanette Hedberg är biträdande förhandlingschef på SKL och berättar att de brukar hänvisa till de råd som Stressforskningsinstitutet tagit fram gällande schemaläggning för skiftarbete. I råden står det bland annat att långa arbetspass bör undvikas (längre än tolv timmar) och att arbetspassen helst inte ska vara längre än åtta timmar om arbetet är fysiskt och psykiskt tungt.

– Det är upp till varje arbetsgivare att förlägga schemat på det sätt som är bäst för verksamheten. Det är arbetsgivaren som äger den frågan. Det vi gör är att hänvisa till Stressforskningsinstitutets råd, säger Jeanette Hedberg.

Men i Stressforskningsinstitutets råd finns inget som säger att det skulle vara mer hälsosamt med kortare nattpass om det betyder att nattpassen då blir fler. Att det skulle finnas något forskningsstöd för att en sådan schemaläggning är mer hälsosam dementeras också av Göran Kecklund, som är professor på Stressforskningsinstitutet och som forskat på hur skiftarbete påverkar hälsan.

– Det viktiga är att göra en riskanalys på varje enskild arbetsplats. Om arbetet är stressigt är det inte bra med för långa pass. Samtidigt är det viktigt med återhämtning mellan passen och då är det inte fördelaktigt med fler nattpass. Det är pest eller kolera, så det bästa vore förstås att korta nattpassen och samtidigt göra en arbetstidsförkortning, säger Göran Kecklund till KA.

Lenita Granlund provoceras av att kommunerna använder sig av argument om att schemaförändringen är hälsosam när de inför kortare och fler nattpass.

– Det där är ju bara skitsnack. Om nattundersköterskorna själva upplever att det blir för tufft att jobba fler nätter så måste kommunerna lyssna. De måste backa tillbaka och föra en dialog med personalen, säger hon.

Kommunerna hänvisar också till att förändringen behöver införas för att ställa om till heltid som norm, som ska vara verklighet senast 2021 enligt avtalet mellan Kommunal och SKL. Lenita Granlund och Jeanette Hedberg är överens om att det är en stor utmaning för kommunerna att ställa om sina verksamheter så att heltid blir norm. Men Lenita Granlund är bekymrad över att kommunerna inte verkar lyssna in medarbetarna tillräckligt i det stora förändringsarbete som nu pågår.

–Att ställa om till heltid som norm är en stor samhällsförändring. De som berörs av förändringen måste vara med på den resan. Nyckeln till att kunna genomföra heltid som norm på ett bra sätt är dialog och inflytande för personalen. Annars kommer det inte att fungera, säger Lenita Granlund.