Vi har nog alla skämtat om det någon gång, hur skönt det vore att bara kunna ta ett piller till middag. Slippa planera, handla, laga  … diska! Faktum är att det finns människor som redan lever så. Fast det är en dryck, inte ett piller.

I det amerikanska elektronik-meckat Silicon ­Valley blandar unga framgångsrika programmer­are proteinpulver med vatten eller mjölk. Det blir deras frukost, lunch och middag. ”Jag kan på det här sättet helt utesluta maten ur mitt livspussel”, förklarar en av dem i en artikel i New York Times 2015.

Exemplet är ett av många som journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson lyfter fram i sin nya bok ”Måltidens magi” för att visa hur vår stressade samtid bortprioriterar vad som en gång gjorde oss till människor. Det är kring måltiden som mycket av vår kultur har uppstått. 

Mats-Eric Nilsson

–   Måltiden är kanske mänsklighetens bästa uppfinning och en av de få saker som skiljer oss från djuren. Det är då vi börjar samtala och tänker de lite djupare tankarna. Måltiden har en fantastiskt viktig funktion, men det slarvar vi ofta bort i    dag, säger Mats-Eric Nilsson.

För snart tio år sedan bidrog hans granskning av matfusket i boken ”Den hemlige kocken” till att starta en debatt om tillsatser. Nu vill han problem­atisera varför vi inte längre tycker oss ha tid att äta tillsammans.

I en stor nordisk studie svarade hälften av familjerna att de ätit en varm måltid tillsammans det senaste dygnet. Samtidigt är det allt färre av måltiderna i svenska hem som varar längre än 40 minuter.

Vad är då problemet med det här? Jo, att äta sin falukorv och makaroner tillsammans har faktiskt visat sig ha flera positiva effekter. På ett större plan kan det till och med gynna demokratin.

De som äter med andra känner en större tilltro till både medmänniskor och politiker och till att de kan påverka de folkvalda. Gemensamma måltider kan också öka toleransen för andra etniciteter och religioner. Det skapas något som statsvetare brukar kalla socialt kapital, en hörnsten i demokratiska samhällen.

Forskning har också visat att barn lär sig mer svåra ord vid matbordet än när mamma eller pappa läser sagor vid läggdags. Ibland hävdas att det går sämre i livet för barn som sällan äter middag med familjen. Men när man kontrollerat för andra omständigheter som föräldrarnas utbildning och inkomst har det snarare visat sig vara det som avgör.

Samtidigt finns det en tydlig klassaspekt, inte minst i klassklyftornas USA, där skillnaderna mellan hög- och lågutbildade familjers middagsvanor har ökat markant sedan 1970-talet.

Klassklyftan märks också i arbetslivet. Kroppen behöver tid för att kunna ta till sig näringsämnen och den som äter för fort riskerar att inte hinna få den mättnadskänsla som signalerar att det inte behövs mer mat.

Mats-Eric Nilsson pekar på att i vården tvingar stressen personalen att slänga i sig något i fart­en och i industrin krävs att personalen snabbt ska vara tillbaka till maskinen. Alltmedan medelklassens tjänstemän ofta har en helt annan möjlighet att njuta av sin lunch.

– Det här är något jag verkligen tycker facket ­borde slåss för att förändra, säger Mats-Eric Nilsson.

Illustration: Graham Samuels