Viktigt att fråga arbetsgivaren

En dag i augusti gick KA igenom alla annonser för undersköterskejobb hos Arbetsförmedlingen. Av 184 annonser krävde sju utbildning utöver gymnasiets vård- och omsorgs-program. Alla dessa sju gällde demensutbildning.
  Erfarenhet, körkort, datorvana och språkkunskaper rankas oftast högre än specialiserade omsorgsutbildningar. Så hur ska man tänka om man är undersköterska och vill öka sina möjligheter till ett bra jobb?

Ann Georgsson.

Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal, håller med om att arbetsgivarnas inställning ofta är oklar. Därför är det jätteviktigt att kolla med sin arbetsgivare innan man bestämmer sig för att vidareutbilda sig.
  – Det är många medlemmar som läst på eget initiativ och sen har blivit väldigt besvikna på att deras kunskaper inte efterfrågas. Man kommer tillbaka till samma arbete, säger Ann Georgsson.
  Det här gäller särskilt i äldreomsorgen. I sjukvården är det lite annorlunda, anser ombudsmannen Lena Jonasson Fischer, som jobbar med den typen av utbildningar.
  – I sjukvården får man nog lite mer credit för vidareutbildningar, säger hon.

Agneta Jöhnk.

KA ställde också frågan till en representant för arbetsgivarna: Agneta Jöhnk som är chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting. Hon instämmer i att det är svårt att säga att en viss utbildning ökar chansen till jobb.
  – Det är väldigt mycket varje arbetsgivare som planerar för just sin verksamhet. Det är viktigt att man berättar för sin chef vad man vill och frågar vad det finns för behov och möjligheter, säger Agneta Jöhnk.
  Många arbetsgivare har svårt att ens få tag på personal som har grundutbildning, det vill säga gymnasiets vård- och omsorgsprogram eller motsvarande. Därför är det ofta inte realistiskt att också kräva en vidareutbildning.

Alla tre tillfrågade tipsar om att kolla vad Yrkeshögskolan har för vidareutbildningar för undersköterskor. Yrkeshögskolan får nämligen bara ge kurser som arbetsgivarna har efterfrågat.
  Men Yrkeshögskolan är ganska ny, och det är inte säkert att alla arbetsgivare vet vad en sån utbildning innebär.
  – Vi får hoppas att man accepterar Yrkeshögskoleutbildningen generellt. Sannolikt borde de tycka att det är jättebra, säger Ann Georgsson.

Forskaren Petra Ahnlund har studerat kompetensfrågor i omsorgen. Hon tycker också att personalen i äldreomsorgen får dubbla budskap om värdet av utbildning.
  – Personalen beskrivs ofta som tusenkonstnärer, att man inom äldreomsorgen ska vara kompetent inom många olika områden som omvårdnad, omsorg, städning, pedagogik, psykologi och så vidare, och då borde väl vidareutbildningarna även spegla denna mångfald, svarar hon.
  Samtidigt tror hon att många redan har kompetenser som skulle kunna vara till nytta för de äldre, men som inte uppmärksammas och tas tillvara av arbetsgivaren.