– Det enda sättet är att kunna visa att en arbetsgivare diskriminerar. Det finns ingen allmän regel om att lönerna ska vara rättvisa, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd.

Kommunal hänvisade i det här fallet till lagen mot diskriminering av deltidsanställda och tidsbegränsat anställda. Varför är det så svårt att hävda den lagen i domstol?
  – Grafikerna gjorde ett försök att driva en lönetvist till Arbetsdomstolen. (Se länk.) Men så länge arbetsgivaren kallar dit chefer som talar om att den ena personen är duktigare än den andra och har mer kvalificerade arbetsuppgifter så är det svårt. Då ska domstolen säga att den där chefen ljuger.  

Så länge arbetsgivaren inte gör bort sig och kan argumentera för sin sak så går det egentligen inte att hävda den här lagen?
  – Nej, om arbetsgivaren har en någorlunda rimlig förklaring till löneskillnaden så visar erfarenheten att det är svårt.

Finns det andra lagar på arbetsmarknaden som inte går att hävda i slutändan?
  – Las, lagen om anställningsskydd, är mycket mer effektiv. Men det är knepigt att bevisa diskriminering överallt. 

Borde man ändra på lagen?
  – Frågan är hur i så fall. Man har ju stramat upp när det gäller kön, men resultatet är magert. Om arbetsgivaren lämnar en rimlig förklaring så är AD väldigt ovillig att peka ut någon som en som diskriminerar.

Finns det med individuella lönesystem några möjligheter för facken att hjälpa medlemmar som inte blir rättvist lönesatta?
  – Nej, facken kan förhandla om olika kriterier men till syvende och sist är det arbetsgiv­aren som sätter lönen.

Varför har facken gått med på individuella löner när möjligheten att hjälpa medlemmarna blir så begränsad?
  – Ja, det kan man fråga sig. Det är väl lite olika i olika fack. De anställda själva kan tycka att den som är duktigare än någon annan ska ha högre lön. Sen finns det fack som tror att de ska få ut mer pengar med individuella löner. Det fungerar nog i bristyrken och för högutbildade. Men det fungerar inte alls i låglöneförbund.