Nytt nätverk för bättre demensvård

Enköpings kommun har två demensvårdsutvecklare, Berit Andersson och Karin Andersson (som för övrigt inte är släkt). Båda är undersköterskor som gått en tvåårig påbyggnadsutbildning.
De är kontakt för personer med demens, från första misstanken om sjukdomen och fram till livets slut. De är också stöd för anhöriga, och för vårdpersonal, som de utbildar och handleder.

Nyligen hade de också en utbildning för taxiförare. Dessa fick till exempel lära sig vikten av att det är samma personal som kör till dagverksamheten, och vad de ska göra om någon kommer mitt i vintern i alltför tunna kläder.
– Allt handlar om kommunikation och samarbete kring våra kunder för att de ska må så bra som möjligt. Det är det vi brinner för, säger Berit Andersson.

Jobbet som demensvårdsutvecklare kan se olika ut i olika delar av landet. Även själva vården skiljer sig åt. Därför har Berit och Karin startat ett nätverk för alla Sveriges demensvårdsutvecklare.
Med hjälp av e-post ska de snabbt kunna hjälpa varandra med svar på olika frågor. Och en gång om året ska de träffas, lära sig mer och utbyta erfarenheter.

Första träffen var tidigare i höst, i Enköping. Ungefär hälften av de 50 medlemmarna kom. Huvudfrågan var syftet med nätverket, men man hann diskutera mycket annat också.
– Bland annat olikheter och likheter med dagverksamheten, och att det är så svårt i små orter att få till det för de yngre med demens, säger Karin Andersson.
Dessutom fick de en föreläsning om demenssjukdomars ärftlighet.

Berit Andersson och Karin Andersson fick ordna träffen på betald arbetstid, fast de la ner mycket fritid också och fick betala konferensavgiften själva. Flera av deltagarna fick ta ledigt från jobbet och betala hela kostnaden själva.
– Vi försökte se till att mat och konferensavgift var så billigt som möjligt, så att man skulle ha råd, säger Berit Andersson.
Andra träffen hoppas de kunna ha i Malmberget nästa höst.