Iréne Cato jobbar natt på äldreboendet Österliden. Hon började jobba 1976.
– Jag har vårdbiträdesutbildningen på 23 veckor, sen dess har jag jobbat, berättar hon.
Nu i höst ska hon läsa kursen Vård- och omsorgsarbete 1, första steget i gymnasieutbildningen till undersköterska. En eftermiddag i veckan ska hon vara på Njudungsgymnasiet.
– Vi läser på fritiden, vi får inte ledigt. Men man får två extra semesterdagar, säger Iréne Cato.
Det är bra att få nya kunskaper, eftersom jobbet har förändrats tycker hon.
– Det krävs mer och mer. Vårdtagarna är sämre än när jag började.

210 av Sveriges 290 kommuner sökte i år pengar i denna första omgång av omvårdnadslyftet. Att inte alla kommuner sökte kan bero på att de inte hann, tror man på Socialstyrelsen, som administrerar satsningen. Anslaget utlystes i april, och 1 juli skulle handlingarna vara inne.
En annan tänkbar förklaring är att Omvårdnadslyftet innebär vissa kostnader för kommunerna. Pengarna från staten täcker till exempel inte kostnaden för vikarier för dem som utbildar sig.
I år fanns det 143,7 miljoner kronor att söka. Satsningen pågår fram till 2014 och består av totalt en miljard kronor.

Kommunal var kritiskt till Omvårdnadslyftet när det beslutades.
– Regeringen angriper symtomet och inte själva problemet. Kraft och pengar bör istället användas för att skapa bättre villkor för de som jobbar inom äldreomsorgen, sa Kommunals ordförande Anneli Nordström i samband med beslutet.
Högre lön, bättre arbetstider och fasta jobb på heltid skulle få fler att vilja utbilda sig för jobb i äldreomsorgen, anser Kommunal.