Rast sker på obetald arbetstid med möjlighet att lämna arbets­plats­en. Den är ofta schemalagd och det är bestämt hur lång den ska vara.
Måltidsuppehåll är en paus i arbetet på obestämd tid, om och när detta är möjligt på grund av arbetet. Den räknas in i arbets­tiden och är betald.
Arbetsgivaren vid Kärnsjuk­huset sade upp de lokala arbetstidsavtalen. Dessa ansågs för dyra när det gällde extra ledighet som kompensation för ­nattarbete.

Birgitta Molin-Mellander, sjukhusdirektör Skövde.
DIREKTÖREN – JA TILL RAST
Birgitta Molin-Mellander
Ann-Cathrine Flodén, ordförande Kommunal Skövde.

ORDFÖRANDEN – JA TILL RAST
Ann-Cathrine Flodén

Catarina Wadegård, skyddsombud Kommunal.
SKYDDSOMBUDET – NJA  TILL RAST
Catarina Wadegård
Margareta Grimstedt, medlem Kommunal.
MEDLEMMEN – NEJ TILL RAST
Margareta Grimstedt

I avtalen fanns också ett undantag Kommunal gått med på, att ersätta rast med måltidsuppehåll för ambulans, operations- och intensivvårdsavdelningarna. Men även för vanliga vårdavdelningar. Undantaget försvann när avtalen sades upp.
Detta fick personalen att protestera. De krävde att Kommunal snabbt skulle se till att deras raster togs bort igen.
Medlemmarnas tryck har varit så stort att facket nyligen, med hänvisning till patientsäkerheten, gick med på att tillfälligt förlänga möjligheten att ersätta rasten med måltidsuppehåll för kvälls – och nattpersonal inom ambulans, operation och IVA. Undantaget är dock frivilligt. Den som vill ha sin rast ska ha rätt till det.
Men ingen har begärt att ta rast. Tvärtom kräver medlemmar vid fler avdelningar att få samma undantag. Det säger Kommunal och sjukhusledningen nej till.

När Kommunalarbetaren besökte Kärnsjukhuset samlades några i sektionens styrelse och medlemmar som arbetar vid operations- och intensivvårdsavdelningarna.
Angelica Ericsson, undersköterska vid intensivvårdsavdelningen, IVA, skakar på huvudet.
– Vi jobbar på en akutavdelning, det är omöjligt för oss att stämpla ut för att gå på rast, säger hon.
Hennes kollega Margareta Grimstedt håller med.
– Vi jobbar patientnära. Är döden nära hos en patient kan jag inte säga till anhöriga att nu ska jag ha rast i 30 minuter och resa mig upp för att gå. Jag vill slutföra arbetet på ett värdigt sätt. Det betyder inte att jag blir blåst på mina smörgåsar. De kan jag ta ändå vid ett senare tillfälle, förklarar hon.

När rasterna infördes förlängdes arbetspassen med en timme. Det drabbar enligt personalen småbarnsföräldrar och bidrar till att ett hårt arbete sliter ännu hårdare.
Ingen av de närvarande håller med sektionsstyrelsen om att rasterna behövs för att orka med arbetet fram till pensionsåldern. Flera av dem har arbetat utan rast i 20-30 år utan att känna sig utbrända. Sektionens ordförande, Ann-Cathrine Flodén, förstår att kvällspersonalen inte vill ta rast innan dagpersonalen har gått hem.
– Tanken är ju att rasten ska ligga mitt i ett arbetspass för att ge en möjlighet till återhämtning. Vi har krävt det men inte fått gehör för vårt krav. Arbetsgivaren har istället slimmat verksamheten med färre anställda, säger hon.

Margareta Grimstedt har tidigare varit skyddsombud. Men det hindrar inte att hon anser att raster är onödiga och omöjliga att ta ut.
– Facket ser sin chans att slå till mot arbetsgivaren och medlemmarna kommer i kläm, klagar hon.
Nu är det Tiina Jeppesen som är skyddsombud vid IVA. Hon tycker att de har en bra chef för att hon skrivit en riskanalys när det gäller patientsäkerhet som fick Kommunal att gå med på måltidsuppehåll istället för raster.
Catarina Wadegård är skydds­ombud vid operationsavdelningarna. Hon tycker inte heller att det är bra att tvingas ta rast innan dagpersonalen har gått hem. Men hon håller med om att rast i princip är bra och nödvändig att ta ut.
– Men den ska kunna tas ut vid den tidpunkt vi vill ha den. Jag har varit i konflikt med mina arbetskamrater för att jag tycker att rast är viktigt för en bra arbetsmiljö, säger hon.

Sjukhusdirektör Birgitta Molin-Melander står helt på fackets sida och tänker inte gå med på att fler avdelningar avskaffar rasterna om detta inte kan motiveras på grund av patientsäkerhet.
– Det är en hållbarhetsfråga. Vi vill att vår personal ska orka med att arbeta och utvecklas fram till pensionen. Om personalen inte tycker att rast fungerar har vi misslyckats som arbetsgivare. Det är en utmaning för oss att hitta en lösning som känns bra för personalen, säger hon.
Men det kommer inte att bli fler i personalen.
– Fler uppgifter ska utföras på färre händer. Men det får inte innebära att vi ska springa fortare och inte hinna ta rast, säger Birgitta Molin-Mellander.
Kärnsjukhuset ingår i Västregionen. Regiondirektör John Assarson har skrivit ett brev till alla på sjukhusen där han påpekar att det är viktigt med rast och att den regeln ska tillämpas lika överallt.
– Arbetstiden är en viktig fråga för arbetsgivaren och för facket. Som arbetsgivare vill vi att personalen tar rast. Annars är det risk att de gör fel på grund av trötthet, vilket äventyrar patientsäkerheten. Att systematiskt hoppa över rasten för att gå hem tidigare innebär en arbetstidsförkortning, det är inte acceptabelt, säger han.

Därför är rasten viktig

Rast är viktigt för att få i sig rätt föda. Det säger Ingibjörg Jonsdottir, docent och forsningschef vid Göteborgs Universitet. Enligt henne finns det inte någon stor forskning om vad som händer för dem som hoppar över rast i arbetet.
- Men vilken dietist som helst kan berätta om de negativa effekterna av att inte få i sig mat. Rasten behövs framför allt för att få i sig näring. Annars fungerar inte hjärnan som den ska.
Det är mer osäkert hur viktig rasten är för vila och återhämtning.
- Dels beror det på hur stressigt och jobbigt arbetet är. Och dels beror det på om pausen upplevs som påtvingad eller stressande. Då motverkar den sitt syfte, säger Ingibjörg Jonsdottir.

Så säger lagen

Enligt arbetstidslagen är arbetsgivare skyldiga att se till att anställda har rast, men arbetsgivare och fack får i kollektivavtal komma överens om att ta bort rasten om verksamheten kräver det, exempelvis för att trygga säkerheten för patienter.