– Sjuksyrrorna har nycklar till medicinskåpet. Men vi delar sällan ut mediciner hos oss. Här handlar det mer om att snabbt kunna ta reda på hur patienten mår. Finns det någon självmordsrisk? Kommer han eller hon att göra något våldsamt? Efter 20 – 30 år i yrket kan man ställa de rätta frågorna och göra bra analyser. Det är vår specialkompetens, säger Gunilla Carlsson, skötare på jourverksamheten.

Jourverksamheten,
avdelning M46 på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, består av ett antal mindre rum där en skötare och en sjuksköterska tar emot telefonsamtal. Här finns också mottagningsrum och ett samordningsrum, där de håller koll på vårdplatser, journaler och remisser.
För tolv år sedan var Gunilla Carlsson med och byggde upp verksamheten. Då var kraven högt ställda på de skötare som anställdes.
Alla skulle till exempel ha en steg 1-utbildning, vilket motsvarar en del av psykologprogrammet. Förutom tillgång till medicinskåpet, en ganska liten del av behandlingen i dagsläget, har de haft likvärdig kontakt med patienterna, och i samma utsträckning gjort bedömningar.
Att ha lika många skötare som sjuksköterskor är också den vanligaste modellen för psykiatriska jourteam i hela landet.
– Jag var stolt över att ha tagit mig ända hit i min karriär. Förutom skötarutbildningen har jag gått flera olika kurser och har jobbat inom psykiatrin i 34 år, säger Gunilla Carlsson

Efter en tid sänktes kraven på skötarnas specialkompetens. Men trots att det åter blivit en aktuell fråga har de inte fått chansen att vidareutbilda sig. I stället vill klinikchefen Nils Lindefors enbart ha specialistutbildade sjuksköterskor på avdelningen. Problemet är att bara ett fåtal är det i dagsläget.
– Man får hålla isär den tillfälliga situationen med den vi vill se i framtiden, säger Nils Lindefors. Men även på kort sikt finns fördelar. Sjuksköterskor har till skillnad från skötare möjligheten att ge medicin, vilket är en viktig del av behandlingen på jourverksamheten.

Att förändringarna ska ske så snabbt beror på att öppenvården framför allt får ersättning för personliga möten med patienter. Den tidigare dygnet runt-öppna verksamheten ska därför hållas stängt nattetid, telefonrådgivningen och hembesöken ska minska.
Genom att enbart behålla sjuksköterskor betonas också diagnoser och medicinering.
– Det är vad uppdragsgivarna ger pengar för, och det kan man kanske ha synpunkter på, men så är det, säger Nils Lindefors.

En annan sak som upprört skötarna är att Kommunal inte haft någon chans att vara med och ha synpunkter på omorganisationen.
– De tog kontakt med facket först dagen efter att de informerat skötarna. Vi har inte fått något som helst utrymme att samverka, säger Per Bergström på Kommunal.
Dessutom ska det gå fort. Förändringarna ska helst genomföras innan semestrarna.
– Vi har erbjudits jobb som inte alls är likvärdiga dem vi har, och vi har tackat nej, säger Gunilla Carlsson.

Psykiatriska jourverksamheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Jourverksamheten ligger under Landstinget, psykiatriska öppenvården i syd-väst. Personalen gör telefonbedömningar, ger råd, har stödsamtal och gör hembesök.
Alternativet till landstingets jourmottagningar är länsakuten på St. Göran, den enda återstående psykiatriska akutmottagning i Stockholms län.