IF Metalls Stefan Löfven kan tänka sig en sorts jämställdhetspott om den bara utformas på ett annat sätt. Och han verkar ha fler förbund med sig på den idén.
Grafiska fackförbundet använde inte jämställdhetspotten i avtalsrörelsen, utan valde att höja lägstalönerna. Men till kommande avtalsrörelse tycker de att det är viktigt att hitta en gemensam modell.
– Det är nödvändigt att vissa avtalsområden får mer, och det är ju inte svårt att se att det är de kvinnodominerade. Man kunde ju kalla potten något annat än jämställdhetspott och satsa på de avtalsområdena. Jag tror vi kommer att hitta en modell och en samordning där vissa avtalsområden kan få lite mer, säger Tommy Andersson, ordförande i Grafiska.

Seko är positivt till en ny omgång med jämställdhetspotter, men om samordningen lyckas hitta en ännu bättre konstruktion sluter de gärna upp bakom den.
Livs ordförande Hans-Olof Nilsson är den som låter mest hårdnackad. Han vill ha en sam-ordning, dock ingen jämställdhetspott.
Ett av de förbund vars medlemmar blev vinnare på jämställdhetspotterna är Handels. Dess ordförande Lars-Anders Häggström tycker att de uppnått mycket bra resultat.
Kvinnornas löner i förhållande till männens gick från 93,4 procent till 95 procent.
– Potterna har haft betydelse eftersom det blivit mer att fördela, samt att det blev acceptans för det från våra manligt dominerade områden. Den allmänna opinionen är också väldigt viktig och jag tror att den har haft effekt på våra arbetsgivare. Där har LO:s samordning bidragit eftersom den satt fokus på frågan, säger Lars-Anders Hägg­ström.

Byggnads medlemmar snarare betalade till potten, de har endast 0,8 procent kvinnliga medlemmar. Men trots det är förbundet positivt till jämställdhetspotter:
– Vi tyckte att det var bra om vi kunde hjälpa till även om vi kanske betalade mer för det än vad vi fick, det var en solidarisk samordning, säger Gunnar Eric­son, avtalssekreterare i Bygg­nads.