I skuggan av tiden en strimma av hopp
jag vandrar längs stigen en vandrares lott
och bergen så höga jag siktar i fjärran
och dalar i djupet de lockar och drar
tänk att kunna flyga på vingar så snabba
se vyerna skifta höra lärkornas sång
se vägar som mötas förenas och vandra
på gräs, grus och asfalt på fötter så lätta
höra skrik ifrån barn som leka och stoja
få sluta sitt öga i skymmning så klar
få vakna och smeka i timmarnas gryning
en ny dag har randats till glädje och sorg.