Sedan 6 februari strejkar renhållningsarbetare, personal på daghem och sjukhus, gatuarbetare, parkeringsvakter och andra anställda inom den offentliga sektorn. Just nu rör det sig om 30 000. De strejkar mot en höjd arbetstid från 38,5 till 40 timmar utan lönekompensation.

För Angelika Gerl i Hannover, som arbetar på ett daghem, skulle ett höjt heltidsmått förändra hennes lön som deltidsarbetare. Den skulle minskas med cirka 500 kronor. Som ensamstående mamma med två barn och med en lön på 12 600 kronor kan hon inte acceptera en lönesänkning.

Renhållningsarbetare Manfred Scharf i Hannover är övertygad om att den förlängda arbetstiden bara är en början.

– Snart kommer arbetsgivarna att kräva att vi arbetar 42 timmar i veckan, säger han.

Nyligen strandade förhandlingarna mellan Ver.di och arbetsgivarna (Tdl, Tarifgemeinschaft deutscher Länder).

– Arbetsgivarnas förhandlare, Hartmut Möllring, är så likgiltig att han inte är öppen för någon lösning överhuvudtaget. Han vill avskaffa de rådande kollektivavtalen och helst inte ha några alls, säger Frank Bsirske, ordförande i fackförbundet Ver.di.

Hartmut Möllring i sin tur vill ha en öppningsklausul för bland annat arbetstider, det vill säga individuella lösningar som varje delstat förhandlar om.

Han hotar också med en ökad privatisering och säger att Ver.di sågar av den gren som medlemmarna sitter på genom att tro att den offentliga sektorn är och förblir en säker arbetsgivare.

Staden Stuttgart har redan satt in privata firmor att ta hand om sopbergen.

I Tyskland har löneutvecklingen på senare tid varit obetydlig. Vissa företag och branscher har redan fått sänkt lön. Öppningsklausuler i en del centrala tyska avtal gör det möjligt att lokalt sänka löner och försämra villkoren.