Chefen tar inte sitt ansvar
Jag jobbar på en gruppbostad med fem vuxna utvecklingsstörda omsorgstagare. Jag undrar hur man gör när det inte fungerar mellan dem och en i personalen? Tre omsorgstagare mår dåligt när denne person är där. Detta visar de genom att stänga in sig i lägenheterna, bli ledsna och gråta, skälla, bita sig och liknande.
Vi har försökt prata med den berörde i personalen, kommit med tips och bett personen dämpa sig eftersom denne är mycket högljudd. Vi gick även till chefen och bad om hjälp, men chefen tyckte att det var bäst om vi kunde ordna upp detta själva. Det har nu lett till konflikter i personalgruppen, så att vi alla mår dåligt. Omsorgstagarna mår också dåligt och man tycker synd om dem. Det är ju ändå deras hem, men de kan tyvärr inte välja ut personalen. Snälla, hjälp oss att återfå glädjen i jobbet igen. Vad ska vi göra?
Eva
Ni gjorde rätt i att kontakta chefen, men det är sorgligt att läsa om chefens reaktion. Ert problem är ett verksamhetsproblem som berör både omsorgstagare och personal och chefen har naturligtvis ett ansvar.
Jag tycker att ni bör ta upp det hela med chefen igen, tydligt beskriva att ni behöver hjälp och att ni vill att chefen också är delaktig i att lösa upp konflikten. Om ni inte får gehör då heller, bör ni göra klart för chefen att ni går vidare till nästa överordnad.
Om ni har en företagshälsovård knuten till ert arbete brukar de kunna vara till hjälp med att lösa den typ av problem som ni har i arbetsgruppen. Se också min kolumn den här månaden!
