Allt fler outbildade inom äldreomsorgen – Linas initiativ har fått det att funka i sommar
Efter förra sommarens personalkris med allt fler outbildade vikarier i Nässjö fick undersköterskan Lina Wiberg nog.
I år är läget helt annat – trots många oerfarna vikarier. Hur lyckades de?
Lina Wiberg visar Deko Sidi Idris hur ett trycksår har uppstått i ryggslutet på ”vårdtagaren”.
”Gustav har kissat på golvet nedanför sängen. Han sitter på sängkanten och vill gå till toaletten. Hur hjälper du Gustav till toaletten, vad gör du och i vilken ordning?”
Så lyder ett av fallen som en grupp nya vikarier utan utbildning får ta ställning till när de ska börja jobba på äldreboende i Nässjö kommun.
Sedan i våras drivs ett projekt för att öka kunskaperna hos den blivande personalen, som i många fall kan ha kunskapsluckor kring sådant som anses självklart för andra.
Stödstrumpor, pet-emot-kant, hörapparat – ord som ofta används inom äldrevården, men som alla kanske inte vet vad de är eller hur de ser ut.
– Det handlar om enkla grejer som vi har tagit för givna att alla bara ska kunna. Det var så det började, säger Alexandra Le, enhetschef för Ekbackagården äldreboende.
Baskunskaperna har sjunkit
Projektet började just som ett språktest efter att undersköterskan Lina Wiberg nyligen hade gått sin andra språkombudsutbildning, som fick henne att fundera över hur det är att vara ny inom fältet.
– Man vet inte vad det innebär eller vilket ansvar man har, man bara tackar ja till att komma och jobba inom vården. Så då kände jag att vi måste göra någonting, säger hon.
Lina Wiberg har jobbat som undersköterska här i drygt 20 år. Hon har på nära håll sett nivån av baskunskaper sjunka genom åren.
En bild hon delar med chefen Alexandra Le, som anser att det både handlar om ungdomar som sommarjobbar, men också personer som inte har bott i Sverige så länge som vill in på arbetsmarknaden.
– Samtidigt söker vår verksamhet mycket personal. De är intresserade och vill ha ett arbete men de har inte hunnit skaffa en utbildning eller hunnit läsa så mycket svenska ännu, säger Le.
Språket är viktigt
Projektet har under året vuxit från det initiala språktestet till att den interna utbildningen nu består av tre timmar med både praktiska övningar där de blivande vikarierna bland annat får lära sig sköta hygien, samt teori kring bemötande och värdegrund.
– Det är viktigt hur man använder språket, det pratar vi också om. Hur man uttrycker sig – hur man faktiskt hjälper en människa. Vi använder till exempel inte ordet blöja, utan kontinensskydd, säger Lina Wiberg, medan hon visar hur man byter skyddet på en specialinköpt docka.
Det största problemet med kunskaps-och språkluckor är det mycket tunga ansvar som läggs på övrig personal, säger hon. Om det blir fel för att man inte har förstått instruktionen eller arbetsbeskrivningen och inte erkänner att man inte förstår ökar skaderisken både för boende och personal.
– Det är något vi trycker mycket på. Våga fråga!
Dockan köptes in sedan projektgruppen besökt vårdgymnasiet och fått inspiration av deras metodrum. Dockan, som kostade omkring 22 000 kronor, kan enkelt växlas mellan manligt och kvinnligt kön samt användas till övning för bland annat:
- Tandborstning
- Matning
- Lära sig om trycksår
- Sköta hygien, tvättar upptill och nedtill
- Byta kontinensskydd
- Ta på stödstrumpor
- Klä på och av
Se film hur dockan används
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
Maria Hylander, enhetschef för Ingsbergsgården, var tidigare lärare på vårdgymnasiet – det var hennes idé att köpa in utbildningsdockan, lika som den på skolan.
Enligt henne krävs det allt fler bredvidgångar och att det blir vanligare att vikarier inte klarar av den nuvarande delegeringsutbildningen. Tillsammans med förflyttningsteknik skulle dessa delar kunna bli nya tillägg i projektet framöver.
– Nu börjar vi med den här praktiska delen där man får det grundläggande för att klara att jobba en sommar. Och sen har man bredvidgång. Så vi ger ju vikarierna mycket bättre förutsättningar att lyckas, säger Maria Hylander.
Lina Wiberg säger att hon märker skillnad mellan de som har fått den speciella introduktionen och de som inte har det, och projektet kommer med all sannolikhet att både förlängas och utvecklas efter att det har utvärderats i slutet av sommaren.
Hittills har hon tillsammans med kollegan Kerstin Lindholm utbildat en liten del av årets sommarvikarier, omkring 25 personer.
”Allt vi gör har ju ett syfte”
Deko Sidi Idris, 23, är en av de första som har fått gå utbildningen och hon är mycket positiv.
– Om man jobbar inom vården är det viktigt att man vet vad man gör, säger hon och berättar att hon känner sig mer säker nu.
Hon kom från Somalia för åtta år sedan och pratar svenska obehindrat. Ändå tyckte hon att det var svårt med alla korrekta ord i början.
– Men det var bra för mig, jag har även haft nytta av det utanför jobbet.
På väggen inne i utbildningsrummet sitter checklistor som ska bockas av och fyllas i; omvårdnadskort, vätske- respektive avföringslista, om hur man för in stolpiller samt lägesändring.
– Vi är väldigt noggranna med allt vi går igenom: hur man placerar sängen, hur man bäddar – och varför man bäddar. För allt vi gör har ju ett syfte – så vi förklarar allting, säger Lina Wiberg och vänder försiktigt på den verklighetstrogna dockan och visar upp ett begynnande trycksår på ryggen.
Lina Wibergs bästa tips för en bra inskolning:
- Att det finns tid, ingen stress.
- Att personen som håller i introduktionen är Intresserad.
- Engagemang.
- En bra chef som lyssnar, ger tid och förstår att det är viktigt.
- Att alla är med på tåget – från högsta ledningen och vidare ner.
