Vad är jour?

SVAR: När du har jour innebär det att du är på jobbet och ”står till arbetsgivarens förfogande” för att jobba när det behövs. Den tid som man arbetar räknas inte som jourtid.    

Är jour arbetstid? 

SVAR: Ja, jour räknas som arbetstid enligt arbetstidslagen. Det räknas alltså in i den totala tid som du får arbeta under en viss tidsperiod. 

Men om jour är arbetstid, varför får man då inte lön som vanligt?

SVAR: Det är för att all jour inte räknas in i sysselsättningsgraden, alltså de procent av en heltid som man arbetar och får lön för. Den som jobbar exempelvis halvtid har 50 procents sysselsättningsgrad medan den som jobbar heltid har 100 procent.   

För de som jobbar under bilaga J (läs mer längre ner i texten) i kommuner och regioner räknas hälften av jourpasset med i sysselsättningsgraden och ersätts med vanlig lön, andra hälften gör det inte.

Om du jobbar privat räknas inte jourtid med i sysselsättningsgraden, enligt de centrala kollektivavtalen. (Det finns vissa möjligheter att göra överenskommelser om det, enligt avtalen med Vårdföretagarna och Fremia). 

Det innebär att om du har en heltidsanställning och jour ingår i ditt arbete, måste du i själva verket vara på jobbet fler timmar än heltid. 

Varför kan inte jouren räknas in i sysselsättningsgraden? 

SVAR: För de som jobbar privat skulle det innebära att heltidslönen blev väldigt låg, så länge som jouren fortfarande ersätts med jourersättning och inte lön. 

De som jobbar under bilaga J där hälften av jourpasset ingår i sysselsättningsgraden och ger vanlig lön skulle det framför allt innebära färre timmar på arbetsplatsen. 

Har man rätt att sova när man har jour? 

SVAR: Det ska finnas ett separat rum för jour (inom personlig assistans åtminstone ett utrymme för vila) som är inrett så att man får ”tillräcklig vila”. Tanken är att man ska kunna sova under jouren när man inte behöver utföra arbete.

Men eftersom det inte står tydligt händer det att arbetsgivare har en annan åsikt än Kommunal om vad vila är. 

Vilka jobbar jour? 

SVAR: Bland Kommunals yrkesgrupper är det främst personal inom LSS, dels personliga assistenter och dels personal på LSS-boenden, som har jourtid. Det finns även ambulanssjukvårdare och undersköterskor på sjukhus som jobbar jour.

Vad gäller för brandmän?

SVAR: Brandmän har tjänstgöringstid på 42 timmar i veckan. Det är en sammanvägning av arbetstid och jourtid. Men de har inte jourersättning som inom LSS utan får lön som vanligt.   

 Deltidsbrandmän har beredskap, mer om det längre ner. 

Vad är bilaga J?

SVAR: Det är en bilaga till huvudöverenskommelsen mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, samt företag med Sobona-avtal.

Det gäller anställda som jobbar jour inom funktionshinderområdet, alltså bland annat personliga assistenter och stödassistenter, i dessa verksamheter. Kolla ditt anställningsavtal eller fråga din arbetsgivare eller facket om du är osäker på om bilaga J gäller dig.   

Behöver jag jobba under jouren? 

SVAR: Ja, poängen med jour är att du är tillgänglig för att jobba när det behövs. För de som jobbar i en kommun eller region och går på bilaga J är det reglerat att mellan 00-06 får endast akuta insatser utföras. Före och efter det är det tillåtet med planerade insatser.

I de privata avtalen finns inga sådana regler. Men om det blir många och återkommande tillfällen under jourpasset som man måste jobba anser Kommunal att det ska vara vaken natt i stället. Det innebär att man jobbar som vanligt, är vaken hela natten och får vanlig lön och ob-ersättning.

Under vilka klockslag kan man ha jour?

SVAR: Det finns inte reglerat utan styrs av verksamhetens behov. Men vanligt är att ha jour från 22-07. 

Vad är lönen när man jobbar jour?

SVAR: Det är olika beroende på vilket avtal man går på. Kolla i ditt anställningskontrakt vilket avtal som gäller dig, eller fråga arbetsgivaren eller facket. 

 Varför kan det vara svårt att få ihop till en heltid om man jobbar mycket jour?

SVAR: Det beror på att all jourtid inte räknas in i sysselsättningsgraden, alltså den arbetade tid som man får lön för. Om man jobbar mycket jour riskerar man att slå i taket för hur mycket man får arbeta.

Den sammanlagda arbetstiden, dit jour räknas, får inte vara mer än 48 timmar i veckan i genomsnitt under en fyraveckorsperiod enligt arbetstidslagen. Det kan finnas andra tidsgränser för hur mycket man får jobba i kollektivavtal.

Vad gör jag om den jag jobbar jour hos vaknar väldigt ofta, så att jag behöver jobba mycket under natten?

SVAR: Dokumentera. Skriv ner vilka klockslag du behövt jobba och vilka arbetsuppgifter det rör sig om under en begränsad tidsperiod, kanske 1-2 veckor.

Efter det kan du kontakta ditt skyddsombud eller arbetsplatsombud för att få hjälp, eller din lokala sektion om ombud saknas på arbetsplatsen.

Om den man jobbar jour hos vaknar och har behov väldigt ofta under jourpassen, anser Kommunal att det ska vara vaken natt. Det betyder att man jobbar som vanligt hela natten och får vanlig lön och ob.   

Hur påverkas jouren för personliga assistenter av de nya reglerna om dygnsvila?

SVAR: För de som jobbar privat är det inte klart än. För kommunanställda, både inom personlig assistan och övrig LSS, som går på bilaga J, är det tillåtet enligt de nya reglerna att jobba 20 timmar, med arbete och jour kombinerat, utan att det behöver förhandlas. Om behov finns kan man efter en mbl-förhandling gå upp till 24 timmar.

Vad är skillnaden mellan jour och beredskap?

SVAR: Vid jour behöver du befinna dig på arbetsplatsen och vara beredd att utföra arbete. Vid beredskap behöver du också vara beredd att utföra arbete, men måste inte vara på jobbet utan kan vara hemma. Av den anledningen är beredskapsersättningen lägre än jourersättningen. 

Har Försäkringskassan något att göra med jourersättningen?   

SVAR: Nej inte egentligen, men assistansersättningen, som betalas ut av Försäkringskassan eller kommunen för att täcka kostnaderna för varje brukares assistans, är betydligt lägre under så kallad väntetid, som det oftast är fråga om på natten.

Privata arbetsgivare påpekar ofta detta när det kommer krav om högre jourersättning.