Barnskötaren Monica fick tinnitus av jobbet på förskolan – därför fick hon ersättning

Barnskötaren Monica Westin skulle hjälpa ett gråtande barn att tvätta händerna, men i stället förändrades hennes liv för alltid. Det var när hon lyfte blicken från handfatet, och tittade in i spegeln framför sig, som hon såg det. Barnet som stod bredvid henne samlade styrka för ett skrik.

Skriket landade i Monica Westins högra öra och stannade kvar där som ett tjutande ljud. Hon förstod direkt att hon hade drabbats av tinnitus. Det innebär att man hör ljud i öronen som andra inte hör, något du kan få av höga ljud eller buller. 

Höga ljud och buller är inget som är främmande för den som jobbar i förskolan. 2022 svarade 40 procent av barnskötare och elevassistenter att de fått hörselbesvär till följd av arbetet, enligt siffror från Arbetsmiljöverket och SCB. Det kan jämföras med ett genomsnitt bland flera yrken på 21 procent. 

Exempel på höga ljud inom förskolan är barns röster, gråt eller när leksaker som lego skramlar i lådorna. 

Aldrig tyst i huvudet

För Monica Westin har det gått sex år sedan hon fick tinnitus. Trots sin hörselskada jobbar hon fortsatt heltid på den lilla förskolan i Västra Frölunda, Göteborg. 

– Det är ju aldrig tyst i mitt huvud och det gör mig riktigt trött. När barnen skriker nu så blir jag i vissa lägen rädd, för jag vill inte bli sämre, säger hon. 

Monica Westin lyckades få sin tinnitus klassad som en arbetsskada, något som forskare menar är svårt. 2021 fick hon totalt 26 000 kronor i ersättning. I beslutet skriver Afa försäkringar att hennes tinnitus motsvarar en medicinsk invaliditet, alltså en funktionsnedsättning, på tre procent. 

Monica Westin är glad att hon lyckades få sin arbetsskada på papper, även om hon är kritisk till den låga ersättningen. 

Så fort nya barn börjar på hennes avdelning får barnen veta att de måste tänka på ljudvolymen, annars blir Monica sjuk. Ett annat sätt att tackla problemet är att dela in barnen i mindre lekgrupper. Då blir det sällan lika högljutt. 

Så är även fallet den här torsdagseftermiddagen i maj, då KA hälsar på Monica Westin på jobbet. En grupp med barn leker på golvet, några andra sitter vid bordet med lego.

En pojke lyser upp medan han visar vad Monica Westin brukar göra när hon vill att de dämpar sig. Hon brukar sträcka ut armen, och sedan dra den ned mot golvet. 

Få barnskötare får arbetsskada godkänd

Monica Westin skrattar medan hon lyssnar på barnen. Hon har jobbat som barnskötare i mer än 30 år. Det roligaste med yrket är att få se hur barnen lär sig nya saker. 

– Jag är ju som jag är, oftast glad och aktiv. Då tror nog många att det inte är så farligt, men de ser ju inte hur jag är när jag kommer hem och kraschar på soffan. Det kan jag inte göra på jobbet, säger hon. 

När hon fick sin arbetsskada godkänd blev hennes läkare positivt överraskad. När man tittar på antalet beviljade arbetsskador kopplade till buller mellan åren 2013 och 2022 är män inom industrin överrepresenterade.

Under samma tidsperiod var det så pass få barnskötare och elevassistenter som fick en godkänd arbetsskada, kopplad till buller, att det inte går att ta del av den statistiken, enligt Afa försäkringar. Med det menas att det är färre än tio ärenden som godkänts mellan 2013 och 2022.

Däremot finns lärare och skolledare med i statistiken med 13 godkända arbetssjukdomar kopplade till buller.

Det kan vara svårare för förskolepersonal att bevisa att deras tinnitus beror på arbetet. Det menar Fredrik Sjödin, lektor vid Umeå universitet. Han har tidigare gjort en avhandling som visat att förskolepersonal oftare har tinnitus än den övriga befolkningen. 

– Det är lättare att i efterhand mäta bullret på till exempel en maskin, än att återskapa en situation i förskolan. För där handlar det inte bara om antalet barn i rummet, det handlar om vilka barn det är. Men vi kan ju inte återskapa ett klassrum med Calle och Lisa, säger Fredrik Sjödin.

Dessutom är det vanligt att arbetsgivare mäter ljudvolymen med en fast mätare i rummet. Dock följer den inte med personalen och säger inte heller något om ljudnivån när ett barn står bredvid en, eller skriker rakt in i örat. 

– I industrin kan du skydda dig på ett helt annat sätt med hörselskydd. Du vet också i förväg vilka maskiner som låter, men du kan inte skydda dig själv lika mycket i förskolan, konstaterar Fredrik Sjödin.

Kunde bevisa sin arbetsskada

Monica Westin är övertygad om att det var en sak som avgjorde att hon fick tinnitus klassat som en arbetsskada: att hon kunde peka på en specifik händelse och ett datum. Dessutom hade hon skrivit ett tillbud direkt när olyckan hände, något som blev ett slags bevis. 

I dag använder hon vanliga öronproppar på jobbet. Monica Westin måste trycka in dem djupt i öronen för att de ska ge effekt, men då hör hon knappt vad kollegorna eller barnen säger. 

Hon har bett sin rektor att köpa in särskilda öronproppar som går att anpassa efter hennes hörselgång. Dock kostar de cirka 3 000 kronor. Hittills har Monica Westin inte fått något besked, men hon hoppas att arbetsgivaren tar hennes arbetsskada på allvar.

– Om det här hade varit en mansdominerad bransch hade det inte sett ut så här. Det är jag säker på. Visst är det så att barn måste få lov att höras, men vi behöver ha bättre bemanning, bättre ljuddämpning och se till att det blir lättare att få sin arbetsskada godkänd, säger Monica Westin.