Lärarassistenten Lena jobbar för att upptäcka hedersförtryck: ”Man får inte vara rädd”

I arbetet med hedersproblematik gäller det att veta vad man ska vara uppmärksam på. Som exempel beskriver Lena Rilling att om samma elev vid flera tillfällen säger sig ha glömt badkläderna när de ska simma, då är hon mer i närheten av just den eleven för att se om det finns fler oroande tecken. 

– I mitt arbete som lärarassistent kan jag röra mig runt om på skolan utan att det blir misstänksamt. Det gäller all resurspersonal, vi är inte bundna till enskilda klassrum, säger Lena Rilling.

Hon håller upp två pappersdockor som hon brukar ha med sig in i klassrummen och sätta upp på tavlan. Dockorna är lika varandra och båda har ett stort rött hjärta mitt på bröstet.

Till barnen säger hon att den ena dockan lever i hederskontext, men inte den andra. Sedan pratar de tillsammans om vad de olika dockorna får och inte får göra.

De pratar normer, värderingar och vad lagen säger. Vad är tradition? Vad är kultur? Vad är tillåtet?

Under en sådan här lektion kan man se vilka som skruvar på sig och som efteråt går till skolsköterskan med huvudvärk eller magont. Som söker vuxenkontakt. 

– Det är inte lätt att få flickorna att berätta, det är förknippat med skam och skuld. Men om de berättar är det vår uppgift att bara lyssna och inte döma, säger hon. 

Vuxna i skolan måste ha rätt kunskaper

Heder som norm finns i olika kulturer runt om i hela världen. Enkelt förklarat handlar det om länder där man inte litar på staten, utan det är familjen som står för hela tryggheten.

En familjs heder är främst beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. I sin mest extrema form kan hedersnormer leda till dödligt våld.

– Det är viktigt att förstå hur stark drivkraften är, hedern går före allt annat, säger Lena Rilling. 

För att upptäcka hedersförtryck och kunna agera om barn utsätts, måste alla vuxna i skolan ha rätt kunskaper om hedersproblematik. 

– Jag brinner för att alla barn ska vara trygga i skolan och det är vårt uppdrag att se till att de är det, säger hon.

I stadsdelen Sätra i Gävle startade 2019 ett samverkansprojekt om könsstympning av flickor, en av de allvarligare formerna av hedersförtryck.

Lena blev skolans representant och fick via projektet utbildning och kunskap om de normer som är grunden i all hederskultur. Kunskaperna tog hon med sig hem till Lilla Sätraskolan där hon utbildade sina kollegor.

Nu föreläser hon även på andra skolor runt om i kommunen.

– Har man en elev som man misstänker är utsatt för hedersrelaterat förtryck eller våld då måste man veta HUR man ska agera, säger Lena Rilling.

Viktigt att agera på rätt sätt

Att ingå i en samverkansgrupp med andra skolor, socialtjänsten och andra relevanta aktörer är också viktigt, samt att bygga kunniga nätverk kring dessa frågor. 

– Som skolpersonal får man inte vara rädd. Men man ska vara medveten och se till att få tag i någon på socialtjänsten som jobbar med hedersrelaterade frågor, säger hon.

Ibland är ett möte med föräldrarna ett bra första steg. Om skolan däremot upplever direkt oro för att ett barn utsätts för våld görs en orosanmälan till socialtjänsten utan att ha pratat med föräldrarna.

Hur ofta det händer kan hon inte säga utan att riskera att röja sekretess. 

– När jag började jobba med dessa saker blev jag bara förbannad. Särskilt på den patriarkala strukturen som påverkade mig på djupet. I dag har jag en annan förståelse för tyngden och kraften som ligger bakom, säger Lena Rilling. 

Lena förklarar att i mötet med föräldrar måste man ha med sig att de gör som de gör för att de älskar sina barn. Inte för att de medvetet vill göra dem illa.

– Det betyder så klart inte att vi inte ska agera, men man måste förstå komplexiteten för att kunna agera på rätt sätt.