När ska en orosanmälan göras?

SVAR: Den som jobbar med barn och unga, till exempel i förskolan eller skolan, är skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det ska göras om du vet eller misstänker att ett barn far illa.

Ett barn kan fara illa på många olika sätt. En orosanmälan kan göras till exempel om du känner dig orolig att ett barn utsätts för fysiskt våld, sexuella övergrepp, brist på omsorg eller om barnet skadar sig själv. Det kan också vara att barnet växer upp i en stökig, våldsam miljö. 

Måste den som anmäler vara helt säker på att barnet far illa? 

SVAR: Nej. Det är socialtjänstens ansvar att utreda misstankarna. Om du ändå känner dig osäker på om du ska anmäla kan du ringa anonymt till socialtjänsten och be om råd. Men kom ihåg att om du uppger barnets namn, och socialtjänsten tycker att det låter allvarligt, kan ditt samtal räknas som en orosanmälan. 

Hur skriver man en orosanmälan?

SVAR: Normalt sett ska orosanmälan göras i den kommun barnet bor i. Det finns inga exakta regler kring hur en anmälan ska se ut, men den som omfattas av anmälningsskyldigheten uppmanas att göra en skriftlig orosanmälan. 

Ibland sker saker fort och då kan det vara nödvändigt att göra en muntlig orosanmälan på till exempel telefonen, men då kan du behöva komplettera med en skriftlig sådan vid ett senare tillfälle. 

Vad ska det stå i en orosanmälan? 

SVAR: Du som omfattas av anmälningsskyldigheten måste lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen om barnet. 

Dokumentera din oro över barnet genom att skriva ned händelser, eller till exempel ett särskilt beteende hos barnet, som gör att du känner oro. Det är viktigt att du förklarar varför det väcker oro hos dig och att du är så tydlig som möjligt. 

Ibland händer det att skolor gör orosanmälningar baserat på egna rutiner. Det kan till exempel handla om när ett barn når en viss procents frånvaro, men enligt Socialstyrelsen är det sällan tillräckligt med information. Anmälaren behöver fortfarande förklara på vilket sätt den känner oro för eleven. 

Kan den som anmäler vara anonym?

SVAR: Ja och nej. Inte om du jobbar i ett yrke som omfattas av anmälningsskyldigheten. Förutom de som jobbar i förskolan och skolan är ett annat exempel personal inom hälso- och sjukvård. 

Endast privatpersoner kan välja att vara anonyma. 

Jag jobbar med barn. Kan min rektor skriva under orosanmälan i stället?

SVAR: Varken Skolverket eller Socialstyrelsen har några riktlinjer som förbjuder det. Dock är det viktigt att komma ihåg att du alltid är skyldig att göra en orosanmälan oavsett om din rektor skriver under eller inte. Det är alltså inte möjligt att kringgå anmälningsskyldigheten. 

I till exempel Haninge kommun kan rektorerna ibland skriva under orosanmälan. Det görs bland annat om man misstänker att det kan uppstå en hotbild mot den enskilde medarbetaren. 

Alla i förskolan och skolan, oavsett yrkestitel, är skyldiga att anmäla vid oro för ett barn. Den som inte gör det kan dömas för tjänstefel.

Vad händer efter att man gjort en orosanmälan?

SVAR: Det första som sker är att socialtjänsten avgör om barnet måste skyddas akut. De ska också snabbt besluta sig för om en utredning ska göras eller inte. Det kallas för en förhandsbedömning. 

Om en utredning påbörjas brukar socialtjänsten normalt sett ta kontakt med personer i barnets omgivning. Syftet är att samla in information om hur barnet har det. Till exempel kan socialtjänsten ta kontakt med själva anmälaren, förskolan, skolan och vårdnadshavare. 

Socialtjänsten kan besluta att sätta in olika typer av stöd för barnet, beroende på situationen. Stödinsatserna är frivilliga och bygger på att barnet och vårdnadshavarna vill samarbeta. Undantaget är beslut om tvångsomhändertagande (LVU). 

Källor: Socialstyrelsen, Skolverket