Ingen part vill ta ansvar för att Kommunals löner halkar efter
Facket pekar på Sveriges Kommuner och Regioner, som i sin tur pekar på kommunerna. Men kommunerna kräver hjälp från staten.
Vad gör ni åt att tjänstemännen springer ifrån välfärdsarbetarna i kommunerna i allt snabbare takt? Och vad får det för konsekvenser för samhället? Det är ett par av frågorna vi hade velat ställa till staten, alltså regeringen.
Regeringen har via äldreminister Anna Tenjes (M) pressekreterare avböjt intervju med Kommunalarbetaren med hänvisning till att löner är en fråga för arbetsmarknadens parter.
Arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare, har KA pratat med. Kommunal säger att ansvaret ligger hos parterna.
– Arbetsmarknadens parter behöver nog ta sig en rejäl funderare. Kommer vi få legitimitet i det vi håller på med när lönerna dras i sär så här hårt? Motparten behöver fundera på om vi ska ha fattiga arbetare i Sverige. De lönerna vi har är det i princip omöjligt att överleva på om du har ett eller två eller tre barn hemma, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.
Då borde väl ni har varit tuffare vid förhandlingsborden genom åren?
– Det kan man alltid fundera på. Jag tycker vi har varit tuffa. I den senaste avtalsrörelsen har vi varslat fyra gånger för att uppnå det vi varit överens om inom LO, säger han och syftar på avtalsförhandlingar på den privata sidan.
SKR bollar över till kommunerna
Men motparten Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, vill ogärna ta på sig något ansvar utan bollar över frågan till landets alla kommuner och regioner.
– Det är så att lönebildningen sker lokalt, arbetsgivarna gör också ställningstaganden om vilka resurser man satsar, säger SKR:s förhandlare Lena Schaller.
Men vilket ansvar har SKR?
– Vårt ansvar är att teckna kollektivavtal som innehåller schyssta villkor och det här gör vi i förhandlingar med Kommunal och de andra centrala facken. Sedan är det parterna lokalt som hanterar avtalen i sin kommun eller region.
Och kommunerna vill ha hjälp av staten
Vi frågade de högst ansvariga politikerna i de fyra kommuner vi gjort nedslag i årets lönekoll, Perstorp, Säffle, Filipstad och Västervik. Vad säger de? Vi börjar i skånska Perstorp hos Socialdemokraten Ronny Nilsson.
– Problemet är att vi har en alltmer snedvriden löneutveckling för vanliga människor och LO-kollektivet, kontra välutbildade människor, det är inte hållbart över tid. Det gäller att hitta medel för att satsa på dem med lägre löneutveckling. Det är har vi gjort vid ett antal tillfällen, men det finns inget utrymme i ekonomin för 2024 för att skjuta till extra medel, säger han.
Krävs det höjda statsbidrag?
– Det är inte statens ansvar i grunden, det ligger alltid hos respektive arbetsgivare att betala sin personal. Men det här är ju kategorier som historiskt haft lite lägre löner på arbetsmarknaden. Staten behöver gå in och ta ett ansvar för att ha en fungerande sjukvård och äldreomsorg både nu och i framtiden.
Västerviks högsta ansvariga politiker Harald Hjalmarsson (M) säger att han inte gillar att lönegapet växer.
– I grund och botten tycker jag att regeringen borde satsa mer på välfärden. Men vi måste ha förutsättningar. Det är tuffa tider. Jag tycker det borde gå att göra lönesatsningar utan att det påverkar inflationen, säger Harald Hjalmarsson som även han efterlyser höjda statsbidrag.
Även Säffles kommunalråd Marcus Bäckström (C) och Filipstads Christer Olsson (M) välkomnar höjda statsbidrag.
