Skolkockar kan förlora jobbet när matpriserna stiger: ”Arbetsglädjen försvinner”

I den västgötska kommunen Mark har de stigande råvarupriserna gjort att kommunen sparar på det mesta – nu senast i ledet ska 20 tjänster inom kost och städ försvinna. För köksmästaren Johanna Kärrander, och kollegorna i köket på Marks gymnasieskola, innebär det en oro.

– Det kommer emellanåt, känslan av att man är ängslig och orolig över att förlora jobbet, säger Johanna Kärrander.

Vilka medarbetare som kan drabbas är ännu inte säkert. Men även de som behåller sina tjänster kan omplaceras för att få bemanningen i de kommunala köken att fungera. Kommunal har samtal med arbetsgivaren om hur det ska gå till. 

– Man försöker att hitta lösningar som har minsta möjliga påverkan på personalen, men till slut går det inte längre. Botten är nådd. När råvarupriserna stiger så här mycket ligger man hela tiden lite back, säger Magdalena Fallqvist, sektionsordförande. 

Arbetsglädjen minskar i köket

Totalt ska kommunen spara 11 miljoner kronor inom kost och städ. I takt med att antalet tjänster minskar kommer även antalet arbetsuppgifter att göra det. På städsidan kommer kommunen se över hur ofta de behöver städa vissa lokaler. 

För skolkocken Ulrika Bernhardsson innebär beskedet att hon inte längre får jobba så kreativt som hon gjort förut. Orsaken är att måltidspersonalen har slutat med den så kallade flervalsmodellen, något som Borås tidning tidigare har skrivit om.  

I stället för att servera två rätter, en vanlig och en vegetarisk, har eleverna endast en rätt att äta till lunch. Även salladsbuffén har skalats ner och ersatts med tre grönsaker om dagen. Elever som vill ha vegetarisk kost får lämna in en ansökan. 

– En del av arbetsglädjen försvinner. Kreativiteten man har haft innan, då man har kunnat göra det där lilla extra, finns inte längre, säger Ulrika Bernhardsson, som har jobbat i köket på Marks gymnasieskola i tre år. 

Maten allt dyrare

Dagens grönsaker brukar vara morot eller vitkål, tillägger hon. Orsaken är att det är billigast. Dessutom har de stigande priserna på nötfärs gjort att man allt oftare använder vegetariskt eller kycklingfärs. 

– Det är mycket ekonomin och vad som är billigast som styr vad vi beställer, konstaterar Ulrika Bernhardsson. 

Kostenheten får pengar varje år för att klara av en kostnadsökning på en procent. Men nu ser man en ökning på cirka sju procent, enligt verksamhetschefen Katarina Valeria Peterson.

Men det är inte bara Marks kommun som gör besparingar inom måltidsverksamheten. I själva verket uppger 3 av 4 kostchefer att de behövt göra förändringar av skolmaten på grund av de stigande livsmedelspriserna. Det visar en rapport gjord av LRF mjölk.

I Sundsvall har kökspersonalen slutat att servera lax mer än på påsk. Ett förslag på besparingsåtgärder för 2024 ska tas fram i februari, rapporterar Sundsvalls tidning. I november förra året kom även beskedet att skolmaten i Orust ska sluta vara 60 procent ekologisk och i stället övergå till 30 procent. Dessutom kommer allt mer hel- och halvfabrikat att serveras, enligt ST-tidningen.