Vad är rast?

SVAR: Rast är ett längre avbrott i den dagliga arbetstiden. Man får inte arbeta mer än fem timmar i följd utan rast, enligt arbetstidslagen. Rasten ingår som regel inte i arbetstiden och är ofta den tid som för många utgör lunchen. När man har rast har man rätt att lämna arbetsplatsen. Det är ens egna tid som man själv bestämmer över.

Vad är måltidsuppehåll?

SVAR: Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden och man måste då vara på arbetsplatsen. Det finns ofta regler i kollektivavtalen om raster, pauser och måltidsuppehåll (kontakta din sektion).

Vad är det för skillnad på rast och måltidsuppehåll? 

SVAR: Rast är inte betald, när man har rast så är det ens egen tid och man kan lämna arbetsplatsen. Måltidsuppehåll är betald och man behöver vara kvar på arbetsplatsen. 

Vad är paus?

SVAR: Pauser räknas in i arbetstiden. Det finns inga exakta regler i arbetstidslagen om hur många eller långa pauserna ska vara. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att man kan ta de pauser som behövs för att gå på toaletten eller för att dricka vatten till exempel.

Hur kort respektive lång kan en rast vara? 

SVAR: Detta regleras i respektive kollektivavtal (om kollektivavtal finns, i annat fall arbetstidslagen).  Enligt Arbetsmiljö­verkets riktlinjer bör rasten inte vara kortare än 30 minuter. Det brukar rekommenderas att rasten är mellan 30-60 minuter. Arbetsgiven ska i förväg tala om hur lång rasten är och mellan vilka tider man har rast.

Hur lång kan rasten vara utan att arbetspasset börjar räknas som ”delad tur”? 

SVAR: När tiden mellan arbetspassen blir längre än normal lunchrast, det vill säga 60 minuter.

En ”delad tur” är ett arbetspass som delas upp med minst ett obetalt uppehåll i arbetspasset som uppgår till mer än en normalt förekommande rast.

Hur länge kan jag arbeta i ett sträck utan rast? 

SVAR: Fem timmar enligt Arbetstidslagen.

Kan jag lämna jobbet på min rast?

SVAR: Ja. Rast betyder avbrott i den ordinarie arbetstiden. Rast är obetald tid och räknas inte in i den ordinarie arbetstiden. Du är inte skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen under rasten. 

Får jag lön under rasten? 

SVAR: Nej.

Måste jobbet (chefen eller arbetskamrater) kunna kontakta mig när jag har rast? 

SVAR: Nej, på rasten kan du lämna arbetsplatsen och behöver inte vara nåbar. 

Ska jag ha flera raster (och hur långa) när jag jobbar långpass, på tex 10,5 timmar? 

SVAR: Enligt arbetstidslagen, får man inte arbeta mer än fem timmar i följd, därefter ska du ha rast. 

Kan jag dela upp min rast om det fungerar för verksamheten? 

SVAR: Rasten bör vara sammanhängande, rasten är till för att man ska få den återhämtning som man behöver. 

Har jag rätt att jobba in rasten och sluta tidigare, om det fungerar för verksamheten? 

SVAR: Nej.

Hur fungerar det med raster när man jobbar natt? 

SVAR: Då har man schemalagd rast.

Vad gör jag om jag inte hinner ta rast?  

SVAR: Du påtalar det för din chef och skriver en tillbudsanmälan.  

Min arbetsgivare lägger så snäva scheman att vi sällan hinner ta så lång rast som schemat säger. Vad ska jag göra?  

SVAR: Påtala det för chefen, arbetsgivaren ska se till så att rast blir inplanerad. Skriv en tillbudsanmälan och prata med skyddsombudet. 

Får jag ta rast för att till exempel fira eller tacka av en kollega?

SVAR: Rutiner för när det är lämpligt att ta rast – och hur medarbetare firas eller tackas av – varierar mellan olika arbetsplatser. Därför är det viktigt att chefen kommunicerar vad som gäller. All personal ska dock, under sitt arbetspass, ha en schemalagd rast som får tillbringas på eller utanför arbetsplatsen.

Ibland kan arbetsförhållandena vara sådana att man har måltidsuppehåll, och därmed blir mer begränsad. Till exempel vid ensamarbete under nattetid.

Källa: Kommunals förbundsombudsman Josefine Granath och Liselotte Petersson.