Vad handlar det om?

För att medborgare från länder utanför EU ska få arbeta i Sverige krävs arbetstillstånd. Den 1 november höjdes arbetstillståndets försörjningskrav från 13 000 kronor till 80 procent av svensk medianlön – i dag 27 363 kronor. 

Enligt Migrationsverket finns det drygt 63 000 aktiva arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. 14 991 av dem har en lön under 27 360 kronor i månaden. Över 9 000 av dem gäller yrken där Kommunal har avtal.

Vad är bakgrunden?

2008 antog den dåvarande borgerliga regeringen nya regler för arbetskraftsinvandringen. Det blev möjligt för varje arbetsgivare att bestämma om de behövde anställa från länder utanför EU.

Innan regeländringen låg Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprövning till grund för arbetstkraftsinvandringen. De undersökte inom vilka yrken det var brist på personal i Sverige – bara inom de branscherna fick personer från länder utanför EU söka jobb.

Vad blir följden av höjningen?

När försörjningskravet höjs blir det svårare för personer inom yrken med låg lön att få arbete i Sverige om de kommer från länder utanför EU. Arbetssökande som kommer från andra EU-länder påverkas inte.

Vad är regeringens mål?

Den förra socialdemokratiska regeringen tog beslut om en utredning om arbetskraftsinvandring någon månad innan valet. Målet för dem var bland annat att återinföra något som liknade Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprövning för att få mer kontroll. 

Den nuvarande regeringen som leds av Moderaternas Ulf Kristersson med stöd av Sverigedemokraterna har ändrat utredningens mål för att skärpa villkoren för arbetskraftinvandring och då särskilt inom låglöneyrken. 

I en skriftlig kommentar till Kommunalarbetaren säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M):

– Det är ett led i regeringens paradigmskifte på migrationsområdet. Nu lägger vi om arbetskraftsinvandringen och fokuserar mer på kvalificerade och högkvalificerade yrken. I Sverige finns över 300 000 arbetslösa. Vi har den tredje högsta arbetslösheten i EU. En stor lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige är då inte rimlig.

Vad tycker arbetsgivarna om förslaget?

Svenskt Näringsliv, Almega och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har alla varit kritiska till att höja försörjningskravet och har försökt få regeringen att ändra sig. 

– Vi beklagar att regeringen ändå gick vidare med förslaget. Det kommer skapa brist på arbetskraft inom många branscher och kompetenta medarbetare kommer tvingas sluta, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega. 

De har också fört fram att det är ett hot mot den svenska modellen (som innebär att arbetsgivare och fackförbund förhandlar fram lägsta löner och arbetsvillkor inom olika yrken).

Vad tycker LO och Kommunal?

De stöder det höjda försörjningskravet, men skulle helst se att arbetskraftsinvandringen reglerades via kollektivavtal eller med en arbetsmarknadsprövning (se under punkten Vad är bakgrunden?). 

Varken LO eller Kommunal vill att det görs undantag med lägre försörjningskrav i vissa yrken.

– Att först ha en hög regel och sedan införa undantag för den är bara korkat. Gör rätt i stället. Vi vill ha en arbetsmarknadsprövning som vi hade förut, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Kommunal tycker att arbetsgivarna måste arbeta för att fånga upp arbetslösa i Sverige och göra låglönearbeten mer attraktiva på andra sätt för att lösa bemanningskrisen.

– Svaret kan inte alltid vara att villkoren är så dåliga att vi måste hämta hit någon från Filippinerna, men det är det jag tycker att jag hör från arbetsgivarna just nu, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare i Kommunal.

Hur påverkas de som har arbetstillstånd i dag av höjningen?

De som ska söka nytt arbetstillstånd eller förlänga ett tillstånd de redan har måste tjäna minst 27 360 kronor. De som inte når upp till den inkomsten kommer att förlora rätten att arbeta och att uppehålla sig i Sverige.

Både personer på arbetsgivarsidan och i arbetstagarorganisationer menar att det behövs övergångsregler för de som kommit till Sverige och har arbetstillstånd nu.

– Att byta regelverk över en natt får enorma konsekvenser för människor som redan kommit hit, bott här, lärt sig språket och skaffat en utbildning, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Regeringens företrädare håller inte med om att det behövs övergångsregler. 

– Framförhållningen för den med arbetstillstånd har varit god. Det är också en fråga om likabehandling, samma regler måste gälla för alla, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard i en skriftlig kommentar till Kommunalarbetaren.

Vilka andra reaktioner har det höjda försörjningskravet väckt?

Det är inte ovanligt att medlemmar i Kommunal har löner som ligger under 27 360 kronor, som är det nuvarande försörjningskravet. Hos många finns en rädsla att arbetskraftsinvandrare ska få högre löner än dem.

– Hur ställer sig regering, riksdag och samhället i övrigt till det faktum att många av oss som är födda här i landet och är svenska medborgare inte kan försörja oss? Ska vi också utvisas? undrar undersköterskan och arbetsplatsombudet Sonja Höök i en debattartikel.

Kommunal i Umeå har kallat kommunen till en förhandling den 6 november om lönen och arbetsvillkoren till följd av höjningen. Sektionsordförande Ethel Henriksson vill att ingångslönerna höjs för alla.

– 27 360 kronor som en ingångslön är inte en utopi. Räkna på vad det skulle kosta. Ställ det mot vad det kostar att ta in hyrpersonal, säger hon.

Vad kommer att hända framöver? 

Regeringen och SD gjorde klart i Tidöavtalet att de vill skärpa villkoren för arbetskraftinvandring ytterligare, särskilt när det gäller låglöneyrken.

I slutet av januari 2024 presenteras utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Det troliga då är att försörjningskravet höjs till medianlönen (som i dag ligger på 34 200 kronor).

Det diskuteras också att en del yrken kan få ett lägre lönekrav än medianlönen. Det kan också bli helt stopp för arbetskraftinvandring till vissa yrken. Vilka yrken som kommer att omfattas av lägre lönekrav eller ett stopp är ännu inte klart.