Flera kommuner varnar för brist på arbetskraft inom välfärdsyrken när de nya reglerna med höga inkomstkrav införts för arbetskraftsinvandrare. Regeringens svar väntas bli att införa undantag för yrken eller regioner som har brist på arbetskraft. Men varken Kommunal eller LO vill se några undantag från de hårda reglerna. 

– Att först ha en hög regel och sedan införa undantag för den är bara korkat. Gör rätt i stället. Vi vill ha en arbetsmarknadsprövning som vi hade förut. En modell där vi kan ta in kockar från tredje land om det finns en brist på kockar, har vi inte det ska vi inte ta in kockar från tredje land, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Kommunals Johan Ingelskog vill inte heller se undantag:

– Det vore väldigt olyckligt om staten gjorde generella undantag för hela sektorer. 

Inte fackets sak lösa rekryteringen

Att arbetsbrist inom äldreomsorgen skulle kunna bli en konsekvens av inkomstgränsen var inget som Kommunal tog upp när regeringen bad om deras åsikter innan regeln skulle träda i kraft. Det var i stället arbetsgivarna Sveriges Kommuner och Regioner och Almega som varnade för att kravet skulle leda till personalbrist i äldreomsorgen.

– Det är inte Kommunals ansvar att anställa människor. Ibland låter det som att facket ska lösa rekryteringsproblemet. Det är arbetsgivarnas ansvar, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare i Kommunal.

Inte helt emot arbetskraftsinvandring

Han säger att Kommunal inte är helt emot arbetskraftsinvandring för att lösa rekryteringsbehovet i äldreomsorgen, men att det finns en hel verktygslåda som bör användas först. Det handlar om arbetslösa som finns i Sverige, att höja sysselsättningsgraden för dem som redan arbetar, ge tillsvidareanställningar i stället för visstid plus konkurrenskraftiga löner och arbetsvillkor. 

– Svaret kan inte alltid vara att villkoren är så dåliga att vi måste hämta hit någon från Filippinerna, men det är det jag tycker att jag hör från arbetsgivarna just nu. 

Språk och utbildning krävs

Johan Ingelskog konstaterar att äldreomsorgsarbete är komplext och att det inte är så enkelt som att säga att alla arbetslösa kan fylla behovet.

– Att slussa in människor som inte kan svenska eller har omsorgserfarenhet är inte bra för svensk äldreomsorg. Då spelar det ingen roll varifrån du kommer. Ska du jobba i en komplex verksamhet som äldreomsorgen krävs det alltid att du kan svenska och att du har omsorgsutbildning. 

”Svepskäl för att skicka ut folk”

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser också att arbetslösa i Sverige först borde komma i fråga när det är personalbrist. Men han menar att det är en annan sak för de människor som redan befinner sig och arbetar i Sverige, som till exempel de fall som Kommunalarbetaren tidigare skrivit om i Skellefteå. 

– Att byta regelverk över en natt får enorma konsekvenser för människor som redan kommit hit, bott här, lärt sig språket och skaffat en utbildning. Det är en helt annan sak än arbetskraftsinvandring. Kan de svenska och har gått en utbildning här är de nya reglerna bara ett svepskäl för att skicka ut folk. 

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Bild: Duygu Getiren / TT

Positiva till lönekravet

Både Kommunal och LO är positiva till lönekravet som betyder att arbetskraftsinvandrare sedan 1 november måste ha en lön på minst 27 360 kronor för att få arbetstillstånd. De menar att lönekravet är en väg att reglera en annars väldigt fri arbetskraftsinvandring:

– Kollektivavtalen i dag håller inte måttet för att hålla ute de problem som kommer med den nästan fria arbetskraftsinvandring vi har. Lönekravet är det enda som är bra med den här nya lagstiftningen: tar man in Nisse eller Ulla från tredje land för att diska så ska de göra det till en lön på minst 27 360 kronor, säger Torbjörn Johansson.