”Regeringens politik visar att undersköterskor har så låga löner att vi borde bli utvisade”
En stor del av oss undersköterskor, elevassistenter och köksbiträden tjänar så lite att regeringen inte anser att vi kan försörja oss själva. Lönerna är så låga att de menar att vi bidrar till lönedumpning. Alltså borde våra låga löner höjas, skriver undersköterskan Sonja Höök.
Sonja Höök.
Nu är det bestämt: Från den 1 november 2023 ska en person från ett annat land som vill bo och arbeta i Sverige tjäna minst 27 360 kronor före skatt. Detta för att kunna försörja sig själv.
Regeringen hävdar att detta görs för att förhindra lönedumpning och för att alla anställda ska få bättre och tryggare villkor. Det låter ju fint. Tidigare var försörjningskravet 13 000 kronor, så det är en höjning med ungefär det dubbla.
En katastrof
Det har protesterats mot detta. Väldigt många från andra länder som levt och arbetat här i flera år, som har bildat familj och har barn som går i skolan här, ska nu utvisas tillbaka till sina ursprungsländer för att de inte har tillräckligt hög lön. Länder som de ofta flytt ifrån på grund av att situationen där är ohållbar. Det är en katastrof för dessa människor och deras familjer.
Det är hemskt, men den här artikeln ska dock inte handla om det.
Nytt verktyg vid löneförhandlingar
Jag vill ta upp en annan aspekt av det nya lönekravet: Nämligen att på detta sätt har Kommunal och andra fackförbund fått ett helt nytt verktyg vid löneförhandlingar. Regeringen säger ju själv att det inte går att försörja sig på mindre än 27 360 kronor i månaden.
Hur ställer sig regering, riksdag och samhället i övrigt till det faktum att många av oss som är födda här i landet och är svenska medborgare inte kan försörja oss? Ska vi också utvisas?
Hur många av oss undersköterskor, köksbiträden och elevassistenter tjänar det före skatt? I Sverige är medellönen för en undersköterska under 28 000 kronor, många arbetar dessutom deltid och får ut kanske 80 procent av den summan. I många kommuner ligger lönen runt 22 000-24 000. Tittar vi på andra yrken hittar vi otaliga anställda i butiker och restauranger som inte når upp till denna inkomstgräns. En stor del av Sveriges arbetande kvinnor anses alltså inte kunna försörja sig själva från den 1 november.
Hur ställer sig regering, riksdag och samhället i övrigt till det faktum att många av oss som är födda här i landet och är svenska medborgare inte kan försörja oss? Ska vi också utvisas?
Logiskt att höja lönerna
Problemet är att om alla vi undersköterskor utvisas så rasar sjuk- och äldreomsorgen samman och svenskarna får ta hand om sina benbrott, infektioner och gamla föräldrar själva. Det blir en ohållbar situation. Utvisning av oss är alltså inget troligt alternativ.
Vad ska då göras? Det enda rimliga enligt regeringens egen logik, blir att höja alla Sveriges låginkomsttagares löner så att de hamnar över det nya försörjningskravet. Det vill säga rejäla lönehöjningar.
Vad tänker Sveriges arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) om att vi undersköterskor och en stor del av Sveriges arbetande befolkning inte kan försörja oss själva och bidrar till lönedumpning?
Hur kommer Kommunal att använda sig av detta nya verktyg (det höjda försörjningskravet) i löneförhandlingar? Kommer man att kräva stora lönehöjningar för alla som tjänar lite? Tiden talar ju verkligen för det.
Och vad tänker Sveriges arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) om att vi undersköterskor och en stor del av Sveriges arbetande befolkning inte kan försörja oss själva och bidrar till lönedumpning?
Jag ser fram emot era svar!
