Kvinnan som står framför mig i kön i mataffären skruvar lite besvärat på sig. Hon frågar om det går att betala med kontanter.

Undan för undan breder kontantlösheten ut sig. Samtidigt skjuts de personer som inte klarar sig i det kontantlösa samhället undan. Människor som inte har möjlighet att hantera digitala betalningar blir än mer marginaliserade.

Att inte kunna åka buss, gå på en offentlig toalett eller dricka kaffe för att du inte kan betala. Det kontantlösa samhället innebär att personer som inte kan betala med kort utestängs och blir osjälvständiga. De som behöver samhället kanske allra mest stängs ute ifrån det. Många funktionsnedsatta kan inte skaffa mobilt bankID och därmed kan de till exempel inte betala med Swish. 

Människor trängs undan

Abstrakta betalningar blir ett oöverstigligt problem för dem som inte hanterar det som är abstrakt utan behöver det konkreta, som behöver kontanterna. Människor som redan är utsatta och marginaliserade, trängs undan i det digitaliserade samhället.

Regeringens kontantutredning, som kom förra året, har anklagats för att vara ett beställningsarbete av bankerna. Där föreslås lagstadgad rätt att betala med kontanter endast när det gäller läkemedel. I exempelvis Norge och Danmark är alla butiker skyldiga att acceptera kontanter som betalning, med vissa specificerade undantag.

Känslan är förödande

Det tycks oerhört lätt att genomföra förändringar som drabbar redan utsatta grupper. Så lätt att diskriminera dem som redan från början inte har en röst i samhället. Göra dessa än mer beroende av engagerade anhöriga med möjlighet att hjälpa dem.

Känslan av att hamna utanför ännu mer, när du redan är utanför kan vara förödande. Människor som är i behov av ökad självständighet får istället se krympt självständighet. De redan osynliga blir ännu mer osynliga. Människor med funktionsnedsättningar kan behandlas hur som helst. Vad händer med deras mänskliga rättigheter?

Vi kan alla bli utsatta

Vad ett samhälle gör med de marginaliserade handlar inte enbart om de marginaliserade. Det handlar om oss alla. Vi kan alla bli utsatta, våra livsomständigheter kan när som helst förändras. Har vi tur blir vi gamla och då kommer det vara vi som är beroende av att kunna klara oss i samhället, av att samhället är möjligt att leva i för olika människor, även dem som faller utanför normen.

Det handlar om en urholkning av människovärde att frånta vissa personer möjligheten till självklar samhällsservice. Det handlar om oss alla.