Undersköterskor i Boden fick prata engelska hela sommaren – spanska vikarier kunde inte svenska
När vikarier från Spanien flögs till Boden i somras var löftet att de skulle läsa en tolv veckors kurs i svenska och ha medicindelegering. Men så blev det inte. I stället fick de svenska kollegorna prata engelska hela sommaren.
– Folk har fått jobba extra, säger undersköterskan Lis-Marie Nilsson.
De spanska undersköterskorna i Boden fick aldrig lära sig tillräckligt bra svenska. (Bilden är ett montage.)
När spanska vikarier flögs in till äldreomsorgen i Boden, för att rädda sommaren, väckte det stor uppmärksamhet. Under åtta veckor jobbade de på äldreboendet Erikslunden tillsammans med ordinarie personal.
Fördelen var att personalen var vårdutbildad, men å andra sidan pratade de inte ordentligt med svenska. När KA var på besök i slutet av juni i år konstaterade undersköterskan Linn Bäckman att det kändes ovant att prata så mycket engelska.
Nu har sommaren gått mot sitt slut och de spanska vikarierna har åkt hem. Efter påtryckningar från Kommunal gjorde enhetscheferna och Kommunals skyddsombud en varsin utvärdering efter halva tidsperioden.
– Det har medfört merarbete för ordinarie personal, folk har fått jobba extra och missförstånd har skett. Det har tagit mentalt på krafterna, säger Lis-Marie Nilsson, undersköterska och skyddsombud på Kommunal lokalt.
Alla kunde inte ha medicindelegering
Hon får medhåll av kollegan och skyddsombudet Kari Ava. Från början var det sagt att alla vikarier skulle ha medicindelegering och kunna rapportera. Men med facit i hand blev det inte så. Orsaken är att flera saknade tillräckligt med språkkunskaper.
Ett krav från kommunen, för att genomföra projektet, var att vikarierna skulle läsa en intensivkurs i svenska på tolv veckor. Men i själva verket har vissa endast läst svenska i fyra eller fem veckor, enligt skyddsombuden.
– Det är ju synd om dem också. De har blivit lovade något men har sedan inte kunnat göra sig förstådda för vare sig personalen eller de boende, säger Lis-Marie Nilsson.
Vägrade prata engelska
För att kunna kommunicera med varandra har de anställda pratat engelska, men Lis-Marie Nilsson är en av dem som har vägrat att gå med på det. Orsaken är att arbetsgivaren lovade att det inte skulle behövas.
– Det är inte heller alla kollegor som är bekväma med engelska eller har så pass bra engelskakunskaper att de kan föra en konversation om arbetet, säger hon.
Ingela Arngren är personalchef i Bodens kommun. Hon är den som föreslog att kommunen skulle använda sig av spansk arbetskraft för att få ihop sommarbemanningen.
Just nu pågår arbetet med att göra en utvärdering, men redan nu säger Ingela Arngren att leverantören fick för kort tid på sig för att kunna erbjuda 12 veckors intensivkurs i svenska.
Personalchefen: ”Hyfsat duktiga på svenska”
En del ur personalen tycker att språksvårigheterna resulterade i en ökad arbetsbelastning? Till exempel att de fick googla för att kunna översätta vissa ord till engelska?
– Det är olyckligt, men sedan tänker jag att det är ganska hög ambition att tänka sig att sommarvikarierna ska vara jätteduktiga på svenska. Utvärderingen får helt enkelt vägleda oss om hur man i så fall skulle jobba med språket på ett annat sätt, säger Ingela Arngren och tillägger:
– Jag tycker att ambitionen har funnits där bland spanjorerna. Bland annat visade en kvinna för mig hur hon pluggade svenska sent på kvällarna. Jag skulle ändå vilja säga att de har varit hyfsat duktiga på svenska på så kort tid, säger hon.
