Hittills har drygt 5 000 personer fått rätt att kalla sig undersköterska av Socialstyrelsen. Men över 33 000 som sökt har inte fått svar än och väntan kan bli lång. Fortfarande arbetar det sjuttiotal personer som utfärdar bevisen med ansökningar som gjordes den första dagen det var möjligt att söka.

– Vi hanterar ansökningarna i turordning, det vill säga alla ansökningar från den 1 juli kommer att påbörjas innan vi påbörjar ärenden från den 2 juli, och så vidare, säger Salvador Cerda, enhetschef för behörighetprövning vid Socialstyrelsen. 

Vad handlar det om?

Sedan 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel.

Den som vill använda titeln måste godkännas av Socialstyrelsen och få ett yrkesbevis.

Vilka utbildningar den sökande har inom vård och omsorg samt erfarenheter inom yrket räknas in.

Den som var tillsvidareanställd som undersköterska den 1 juli omfattas av en undantagsregel har automatiskt tio år på sig att söka och får använda titeln utan yrkesbevis tills 2033.

Den som var visstidsanställd eller inte anställd alls den 1 juli och vill använda titeln undersköterska måste däremot ha ett yrkesbevis redan nu.

Den som använder titeln undersköterska utan yrkesbevis riskerar böter precis som de som kallar sig läkare eller sjuksköterskor utan rätt till det. 

Undersköterska en skyddad titel

Sedan 1 juli är det lag på att bara den som godkänts av Socialstyrelsen får använda titeln undersköterska. Men det finns en undantagsregel som gäller alla som hade en tillsvidareanställning när lagen började att gälla. De får fortsätta att använda titeln i tio år utan prövning. 

– Därför känner jag att jag kan vänta. Det är inte bråttom att söka för mig som är tillsvidareanställd, säger Per-Anders Kullh som är undersköterska på region Jönköpings urologklinik.

Han har sett hur stressande det kan vara för kollegor som inte är fast anställda och måste ha ett yrkesbevis för att ha ett arbete som undersköterska. 

– Det är ren solidaritet för mig att vänta. En del har arbetat som undersköterskor i tjugo år och plötsligt får de inte kalla sig det längre. De blir omvårdnadsassistenter i stället. Och vad händer om de söker nya arbeten? I de forum för undersköterskor som jag följer ser jag att det är många som är desperata på att få veta om de är godkända.

Längre väntetid än normalt

Från Socialstyrelsens håll finns det inte någon möjlighet att prioritera ansökningar från visstidsanställningar förklarar Salvador Cerda i ett mejl till Kommunalarbetaren.

– Vi har tyvärr inte möjlighet att sortera våra ärenden på anställningsform. 

Han kan inte svara på hur lång tid det tar att få svar på sin ansökan just nu. I vanliga fall tar det högst en månad att få ett yrkesbevis, men de som söker nu får räkna med mer än så. 

­– Givet den stora mängden ansökningar som inkommit på kort tid så kommer väntetiden vara längre än önskat ett tag framöver. 

Det som påverkar väntetiden är att ärendena kan ta olika lång tid att handlägga beroende på bland annat vilka handlingar som ska granskas och hur komplext ett ärende är. Legitimationsärenden för andra yrkesgrupper tar högst en månad om personen som söker är utbildad i Sverige och tre månader för den som utbildat sig i ett annat land. Målet är att det ska ta lika lång tid att få underskötersketiteln.

– Men i dagsläget är det svårt att säga när vi når dit, säger Salvador Cerda.

Kan inte söka jobb

Per-Anders Kullh är glad att det blir striktare krav på vem som får använda titeln undersköterska och övertygad om att det är bra för yrkets status. Men han tycker det är synd att visstidare och andra som inte var tillsvidareanställda den 1 juli drabbats på det här sättet.

– Det finns gott om undersköterskejobb inom vård och omsorg, men just nu kan de inte söka och kalla sig det de är utbildade som förrän de fått sina bevis.

Därför uppmanar han alla som kan att göra som honom och vänta med ansökan.

– Många tillsvidareanställda har så bråttom att få sitt bevis, men vi kan vänta.