Brandmän dåligt rustade för skogsbränder

Ett allt varmare klimat ökar risken för skogsbränder och redan i år har flera stora bränder härjat i landet, bland annat nära Ljusdal och Flen. 

Mattias Cederblad arbetar på Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Det är ett område som vanligtvis är relativt förskonat från skogsbränder, men de är vana vid att bli kommenderade till andra håll i landskapet och landet. Bland annat arbetade de med en stor brand i Hästveda i Skåne 2019 som rasade i sex dagar och innebar att 23 hushåll behövde evakueras.

”Vi behöver få utbildningen”

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har efter den branden, och efter den stora branden i Västmanland 2018, skapat ett webbaserat utbildningsverktyg med inriktning på just skogsbränder. Utbildningen tar 16 timmar att gå.

– Vi har inte gått den alls. Jag tror inte ens man vet att utbildningen finns. Ska vi vara en aktör att räkna med behöver vi få den, säger Mattias Cederblad.

– Vi tyckte att kursen var lite lång. I synnerhet för deltidsbrandmän, som är den stora delen hos oss. Vi har en geografi där det inte är så mycket skog, säger Martin Andersson, räddningschef på Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund.

Arbetsgivarna är fria att välja

Anders Edstam, chef för enheten för inriktning mot skydd mot olyckor på MSB, tycker inte att det är så allvarligt att inte alla brandmän i Sverige har gått utbildningen.

– Det beror på vilken utbildning man har i stället och det står varje arbetsgivare fritt att välja. De måste inte ha gått vår utbildning. Man ska vara tillräckligt förberedd för uppdraget, det är vårt mål. Sedan är det klart att det skulle kännas meningslöst om ingen gick den.

På Österlen, där Mattias Cederblad arbetar, finns det brandmän som inte fortbildats på skogsbränder på tio år. Och trots att man där inte har så många skogar kan släckningsarbetet påminna om det för åkerbränder, som är vanliga i den här delen av Skåne. Räddningschef Martin Andersson betonar dock att befälen gick utbildningen för två år sedan.

Facket trodde det blivit bättre

Den aktuella utbildningen ska ge verktyg till praktisk träning, men även hjälpa räddningstjänsterna med taktiska och strategiska överväganden.

Kommunal har undersökt hur många räddningstjänster som har gått utbildningen, genom en enkät till förbundets förtroendevalda heltidsbrandmän. 45 procent har svarat på enkäten. I undersökningen svarar 43 procent av de svarande brandmännen att man på deras brandstation inte har fått utbildningen.

Ombudsman Mikael Svanberg säger att utbildningen är bra och informativ.

– Vi trodde att det hade blivit bättre, att fler gått utbildningen. Vi förväntade oss att man skulle ut och köra nu när den finns.

Han pekar på riskerna med att inte alla har gått kursen:

–  Med respekt för lokala utbildningsinsatser så finns risken att brandpersonalen kan skada sig själva eller andra under en släckinsats om det visar sig att kunskapen om släckinsatser i skog och mark saknas eller är bristfällig. 

Måste veta hur andra jobbar

Mikael Svanberg efterlyser en mer harmoniserad utbildning i hela landet, något som enligt honom skulle öka möjligheterna att lyckas med släckningsarbetet.

– Kommunal är övertygad om att de olika aktörerna måste känna till varandras arbetssätt, resurser och förmågor. MSB borde vara den gemensamma arenan för utbildning, planering och övning.

Efter att Kommunalarbetaren kontaktat räddningstjänsten där Mattias Cederberg arbetar i sydöstra Skåne säger räddningschefen att personalen ändå kommer att få gå kursen, fast inte hela.

– Jag har pratat med den övningsansvariga. Vi kommer att plocka ut godbitarna.