”Vi har en ekonomisk kris – regeringen måste agera mot fattigdom”
Högerregeringen och SD verkar uppriktigt skita i hur vanligt folk har det just nu. Men det är kris och regeringen behöver agera. Inför ett tillfälligt krisbidrag för dem med störst behov. Höj barnbidraget. Inför gratis skolfrukost, skriver Johan Sjölander från Tankesmedjan Tiden.
Mitt första riktigt starka intryck av klassamhället handlade om en diskmaskin. Eller snarare, om att inte kunna köpa en ny när den gamla gått sönder. Jag tänker att det är så det ser ut. Den där tjejkompisens mamma som utöver att jobba och ta hand om en massa barn dessutom tvingades diska för hand. Eftersom pengarna inte räckte till annat.
Pengar spelar roll
Den som säger att pengar inte spelar någon roll har aldrig varit fattig. Det blir ännu tydligare när du har barn.
Orättvisorna blir så mycket skarpare när vi tänker på barnen. Inflationskrisen som nu väller in över Sverige påminner på ett sätt om Coronan. För det som hände då var att krisen satte ett obarmhärtigt strålkastarljus på sprickorna i välfärdsbygget.
Med pandemin handlade det om äldreomsorgen och just-in-timesamhället. Nu rör det själva klassamhället. Och inte minst de som växer upp i det.
Situationen är akut, krisartad, för många inte minst ensamstående föräldrar just nu.
I en rapport Amanda Schulin tagit fram för tankesmedjan Tiden och arbetarrörelsens barnorganisation Unga Örnar är det en av poängerna. Situationen är akut, krisartad, för många inte minst ensamstående föräldrar just nu. Och det beror på inflationen. Men orsaken till att det slår så hårt var att marginalerna var obefintliga innan. Det fanns helt enkelt ingen fallhöjd.
Prislapparna lyser hånfullt
Erfarenheten av att ekonomin stramar åt delas av breda grupper i det svenska samhället just nu. Villaägare vaknar svettiga över oro för nästa räntehöjning. Hyresgäster möts av drakoniska hyreshöjningar. I matbutiken lyser prislapparna som ett hån. Den oro det föder enar den arbetande klassen.
Högerregeringen och SD verkar uppriktigt skita i hur vanligt folk har det. Vi ska bita ihop och uthärda genom krisen.
Nu måste vi göra två saker. Vi måste skydda dem som är hårdast utsatta just nu. Till exempel genom ett tillfälligt krisbidrag som går till dem med störst behov. Men det måste också kombineras med större generella åtgärder. Barnbidraget bör höjas och därefter successivt justeras upp med inflationen.
En kraftfull arbetslinje återupprättas där målet är schyssta heltidsjobb åt alla, men också våga peka ut att det är särskilt angeläget för dem som också har försörjningsansvar för sina barn. Stärk alla barns uppväxtvillkor genom gratis skolfrukost och utbyggda fritidsaktiviteter.
S måste bryta ny mark
Högerregeringen och SD verkar uppriktigt skita i hur vanligt folk har det. Vi ska bita ihop och uthärda genom krisen. Socialdemokratin är bättre. Men även där krävs självrannsakan.
Rädslan för att utmålas som ”bidragsparti” har skapat en sorts tvehågsenhet hos Socialdemokraterna under de senaste mandatperioderna. Här har Magdalena Andersson möjlighet att bryta ny mark. Ett starkt samhälle som skyddar alla barn mot fattigdom är inget flum. Tvärtom är det vår moraliska skyldighet.
För i grunden handlar det om rättvisa. När man jobbar, sliter och tar hand om barn förtjänar man att kunna köpa en ny diskmaskin när den gamla går sönder. Och alla barn förtjänar en så god start i livet som bara är möjligt.
